vanellsart

Finns det specifika regler för hur jag lär mig?

Reflektionsdokument utifrån ett pedagogiskt perspektiv för "Projektet"

skapad av Eva

---

Uppgiften:

Projektet har handlat om att skapa träningsvideos för ett företag som handskas med säkerhet. Vi hade ett par veckor på oss att skaffa fram material, information och redigera detta. Detta med hjälp av vår expert inom området - vår uppdragsgivare.

informationskedjan: Från uppdragsgivare genom föreläsning, workshop och läsbart material till projektet till målgrupp nr. 1

---

Sociokulturella förutsättningar

"Teknologisk och social utveckling påverkar de sätt på vilket vi får del av information , kunskaper och färdigheter."

Roger Säljö (s.13, 2000)

Den teknologiska och sociala utvecklingen är utifrån ett historiskt perspektiv ganska tätt sammanflätad. Revolution skapar utrymme för ny tankar och därmed även nya tekniker. Som sagt, ser man på detta utifrån ett historiskt perspektiv så märker man att de går hand i hand.

Ex: Antiken - liberalt och demokratiskt nya kunskaper florerar, Medeltiden - förtryckt samhälle med negativ attityd mot nytänkande (Wikipedia,2010, elektronisk).

Vi i projektet har utifrån ett historiskt perspektiv stora fördelar då vi inte behöver hantera förtryck och har fördelaktiga redskap som gör jobbet lättare att utföra. Redskap så som digital videokamera, redigeringsprogram, mobiltelefoner, belysning,  miniräknare och kalender har använts i produktionen. De flesta av dessa redskap fanns inte i den digitala bemärkelsen för 20 år sedan. Digitaliseringen under vår produktion har underlättat oss på det viset att vi aldrig behöver befinna oss i samma rum samtidigt. Vilket är ganska bra då hälften i gruppen var pendlare.

---

Kommunikationen

En förutsättning för att ett arbete ska enhetlig ut - trots att man jobbat på håll är att behålla kommunikationen mellan gruppens alla medlemmar. Kommunikation ger förutsättningar för att dela information, låna information och förstå information (Säljö, 2000 s.35).

Den idealiska kommunikationsformen för mig är nog skriftligt då jag är en väldigt visuell person, i alla fall enligt det test vi gjorde under Livslång Lärande seminariet. Alltså är mailade, sms eller IM idealiska medel för att kommunicera med mig. När det inte har fungerat och jag varit alldeles för trött för att förstå texten så har vi kunnat skicka filer över skype.

 

---

 

Kommunikationen utåt

Någon form av mediering krävs för att de inre tankarna, eller de som vi inom gruppen kommit på, ska bli tillgängliga för andra. Det behöver inte vara det språkiga formen av mediering. Det kan vara en bild, mimik eller gester som medierar tankarna (Säljö, 2000 s. 87). I mitt första projekt hade vi i uppdrag att mediera budskapet genom filmatisering. Filmgruppen hade bland annat fått i uppgift att skapa en film om hur man tar på sig skyddutrustning på bästa vis. För att mediera denna kunskap använde vi oss ett digitalt redskap - rörlig bild för att tydligt visa på hur man i praktiken tar på sig skyddklädsel. Vi använde oss även av den språkliga formen av mediering genom att ha en voiceover som instruktör för filmen. Utöver detta hade vi 2D animeringar för att ytterligare förtydliga budskapet, så att det inte sker några missförstånd.

I min andra grupp - den så kallade 30 minuters gruppen så har jag delvis ett ansvar inom spelområdet. Inom detta område måste jag ta hänsyn till att informationen i spelet så att den medieras på ett pedagogiskt sätt. Vi har valt att använda oss av ett chattfönster som medierar ny information till spelaren. För att särskilja vilken informationen i chattfönstret har vi skapat ett färgschema. Den interaktiva chattbara texten är orange precis som resten av de interaktiva funktionerna på sidan. Informationen om nya händelser t.ex. en byggnad är klar. ska vara i blått då man inte kan svara direkt - alltså kan man inte interagera med texten i som den är sig i den benämning som man kan ha ett samtal med en medspelare.

Det viktigt med kommunikation i ett interaktivt spel då det ska finnas möjligheten till kommunikation mellan spelare så att dessa kan samarbeta och samtänka ut problemlösningar. På så sätt kan spelaren samtänka strategiskt med sina medspelare eller välja att ha ett "inre samtal", som Vygotsky uttryckte det, med sig själv (Säljö, 2000 s. 107).

Syftet med projektet är att vi ska mediera information i form av film för att lära ut till andra om hur man skyddar sig från smitta. Här har vi kommunicerat med rörlig bild och ljud för att få fram en information som ska få praktiska konsekvenser (Säljö, 2000 s.86).

 

---

 

Kunskapen finns mellan oss - brainstorming

Som nämnts tidigare behövs det kommunikation för att mediera information. Vid en brainstorming är det viktigt att låta det inre samtalet komma fram i största möjliga mån. I boken förtäljer Säljö om hur man brainstormar- eller som han uttrycker det - samtänka. Tanken är att man ska i ett kollektiv tänka högt tills man kommer fram till en lösning som fungerar. Det är viktigt att hela tiden kommunicera för att hålla upp informationsflödet. Om vi inte har möjligt att deltaga i den kommunikativa delen så kan vi heller inte lära oss ny information. I min uppfattning så sågs vi alla som jämlika under produktionens gång. Detta kan ha varit till fördel så att

---

Engagemang

Människan kan inte undvika inlärning, det är bara frågan om vad vi lär oss(Säljö, 2000 s.28). Som medlemmar i ett samhälle så anser jag det vara vårt ansvar att dela med oss av det vi vet trots att vi inte alla är pedagoger (Säljö, 2000 s.47). Delar man inte på kunskapen så kan den aldrig växa.

Värt att tänka på är att inlärningen inte bara påverkas av eleven utan även av lärarens engagemang och vilja att lära ut. En bra pedagog är engagerad i sitt jobb, det i sin tur kan väcka intresset hos de som lär sig (Säljö, 2000 s. 26). Vår uppdragsgivare är en väldigt excentrisk man med många idéer och visioner. Hans intresse startade upp mitt engagemang, jag drevs med och blev inspirerad av honom. Detta har gjort att jag har lagt ner mycket mer tid, tanke och engagemang under hela projektet. Det kändes som en viktig uppgift från vår uppdragsgivare och därmed tog jag även den på större allvar än ett skolprojekt. Förhoppningsvis kommer resultatet av projektet ha samma driv och passion som vår uppdragsgivare utstrålar. Förhoppningsvis kommer detta inspirera folk till att vilja lära sig mer om säkerhet.

---

 

Regler och förutsättningar för mitt lärande :

1. Visuellt förklarande går snabbare fram och jag visualiserar ofta scenarion i huvudet

2. Finns det ett syfte med arbetet finns det en större ansvarskänsla samt ett större engagemang.

3. Jag gillar jobba i grupp och göra workshops. Jag gillar att samtänka med folk då man blir både mer öppensinnad om sina idéer och lär sig även nya saker. Dessutom lättare att döda darlingsen.

4. Föreläsningar är inget för mig, ge mig något visuellt att fokusera på helt enkelt. Eller så får jag anteckna.

5. Jag förstår bättre om det är jag som läser. Därför bör det vara jag med boken i handen vid högläsning.

6. Jag har lätt för att förstå jämförelser, metaforer och liknelser.

7. Ett jobb med ett syfte eller verklighetsanknytning är mer intressant och praktiskt.

8. Jag lär mig i sociala situationer av personer genom att interagera med dom lär jag mig hur de fungerar. Genom att arbeta med dom och studera med dom lär jag mig deras kunskaper.

 

---

Källor:

tryckta:

 

Säljö, Roger Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv

2000

Norstedts Akademiska förlag Stockholm

 

Kommunikation som läroform

Del 3: Kommunikation och det situerande lärandet

 

"Kunskaper och färdigheter är situerade och människan är i grunden responsiv i sociala situationer; hon agerar utifrån lokala förutsättningar och premisser för kommunikation" (Säljö, 2000 s. 141).

 

Filmerna är gjorda för att fungera i situationen; som träningsklipp i ett spel om pandemi. Utifrån detta perspektiv är filmerna ett situerat lärande. Filmerna bör heller inte vara långa för att då tar de över uppmärksamheten från den ursprungliga informationskällan -spelet.

Spelet är en simulering av ett situerat lärande i form av en pandemi. Valet att göra en simulering på denna form av situerat lärande står sig ganska självklar. Det skapar om jag får uttrycka mig likt min uppdragsgivare:

En säker omgivning för lärande genom att försöka (learning by doing) utan att riskera människors liv. Dessutom ger spelet möjlighet för spelaren att pröva sig fram och utbildas i en lugn, smittofri omgivning. Detta gör att spelaren kommer ha kunskaper då ett riktigt utbrott sker, vilket minimerar risken smittospridningen och panik. Denna form av utbildning kallas för Edutainment och är en blandform av underhållning samt undervisning (Wikipedia, 2010, elektronisk).

---

Referenser:

Elektroniska:

Wikipedia- Edutainment

Uppdaterad: 091220

Tillgänglig:http://sv.wikipedia.se/edutainment

 

Fysiska:

Johansson, Kristina

Föreläsning: Situerat lärande

Datum:2010- 05-04

Plats: Trollhättan, Högskolan Väst; J103

 

Tryckta:

Säljö, Roger Lärande i praktiken ETT SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV

2000

Norstedts Akademiska Förlag (Bokförlag Prisma) Stockholm

Kap 1:http://vanellsart.blogg.se/2010/april/kap1-i-saljos-bok-larande-och-utveckling-i.html

Kommunikation som läroform

del 2: kommunikation som lärandeform utåt

Återigen vill jag återupprepa Säljös ord om att kommunikationen sker såväl inom som mellan individer. Vi som en projektgrupp har haft i fokus att nå ut med information - detta genom ett digitalt redskap som ger oss möjlighet till långdistant kommunikation. Och om man anpassar dessa ord till Johanssons ord i det tidigare inlägget "Vi lär oss genom att umgås". Så skulle man kunna säga att vi lär oss genom att umgås med filmen, spelet eller sajten. Tänkandet är en social process som händer både inom individen och mellan människor (Säljö, 2000 s.108).

Någon form av mediering krävs för att de inre tankarna, eller de som vi inom gruppen kommit på, ska bli tillgängliga för andra. Det behöver inte vara det språkiga formen av mediering. Det kan vara en bild, mimik eller gester som medierar tankarna (Säljö, 2000 s. 87). I mitt första projekt hade vi i uppdrag att mediera budskapet genom filmatisering. Filmgruppen hade bland annat fått i uppgift att skapa en film om hur man tar på sig skyddutrustning på bästa vis. För att förmedla denna kunskap använde vi oss ett digitalt redskap - rörlig bild för att tydligt visa på hur man i praktiken tar på sig skyddklädsel. Vi använde oss även av den språkliga formen av mediering genom att ha en voiceover som instruktör för filmen. Utöver detta hade vi 2D animeringar för att ytterligare förtydliga budskapet, så att det inte sker några missförstånd.

I min andra grupp - den så kallade 30 minuters gruppen så har jag delvis ett ansvar inom spelområdet. Inom detta område måste jag ta hänsyn till att informationen i spelet så att den medieras på ett pedagogiskt sätt. Vi har valt att använda oss av ett chattfönster som medierar ny information till spelaren. För att särskilja vilken informationen i chattfönstret har vi skapat en färgschema. Den interaktiva chattbara texten är orange precis som resten av de interaktiva funktionerna på sidan. Informationen om nya händelser t.ex. en byggnad är klar. ska vara i blått då man inte kan svara direkt - alltså kan man inte interagera med texten i som den är sig i den benämning som man kan ha ett samtal med en medspelare.

Det viktigt med kommunikation i ett interaktivt spel då det ska finnas möjligheten till kommunikation mellan spelare så att dessa kan samarbeta och samtänka ut problemlösningar. På så sätt kan spelaren samtänka strategiskt med sina medspelare eller välja att ha ett "inre samtal", som Vygotsky uttryckte det, med sig själv (Säljö, 2000 s. 107). Om vi inte har möjligt att deltaga i den kommunikativa delen så kan vi heller inte lära oss ny information.

---

Referenser:

Pedagogiskt ställningstagande

Uppgift: Utifrån boken ta ett pegagogiskt ställningstagande:

---

Kommunikation som läroform

del 1: kommunikationen och lärandet inom gruppen

 

Kristina Johansson sa under hennes seminarier att vi lär oss genom att umgås. Hon har varit elev under Roger Säljö som enligt henne uttryckte det lärande i sociokulturellt perspektiv på detta vis:

"All kunskap finns mellan oss"

Sedan sa Johansson att som pedagog kan man "umgås med boken". Läroboken är skriven av en människa och det är visserligen envägskommunikation men vi umgås ändå med boken och i den sociokulturella mening att vi lär oss utav den. Skriftspråk är ju trotsallt en del av kommunikationen.

 

Vi människor lär oss av varandra och påverkar även varandra, på gott och ont. När vi yttrar oss, bara genom att finnas till ibland räcker för att vi ska öppna vi upp ett nytt perspektiv för någon. Vi visar en del av vår kultur och kanske bräcker vi någons föreställningar/fördomar om oss? (Säljö, 2000 s. 105). Tänkade är ur ett sociokulturellt perspektiv en tidigare upplevelser i form av kommunikation som i ett senare skede kan användas till framtida situationer. Till exempel om någon berättar för dig om att hon brände sig på spisen som liten så lär du dig utifrån denna berättelse att spisen kan vara skadligt varm. Det kan du i tänka på när du senare ska koka vatten eller steka köttbullar på din varma spis.

Att samtänka är ett annat uttryck som Säljö använder för bland annat Brainstormning. Det handlar om att tänka högt och spinna vidare på det som någon annan tidigare har sagt. I boken ges exempel på hur några elever tänker högt för att komma fram till en gemensam lösning på en fråga (Säljö, 2000 s. 109,110).

Förutsättningarna för att man ska kunna samtänka är att man bör ha en gemensam förståelse om vad det handlar om. Utöver detta krav får man inte flyta iväg allt för långt från ämnet (Säljö, 2000 s.111).

 

Till skillnad från kognitionens idé om tänkande så är det sociokulturella idén om tänkandet att det ska vara en kommunikativ och ett medvetet beslut som en individ eller en grupp har tagit.

 

Ett exempel på samtänkande är när man brainstormar till exempel. Eller när man har ett seminarie med ett grupparbete. Då jobbar man ihop med människor i en socialt intellektuellt och kommunikativt krävande situation.

Under vårt film projekt har vi brainstormat och på så vis även samtänkt om hur vi ska lösa de olika tekniska delarna, design delarna och hur vi ska nå den tänka målgruppen. Personligen upplever jag att samtänkandet triggar igång de associativa delarna av hjärnan och personligen upplever jag att jag tänker bättre när jag har någonting att arbeta utifrån.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten skall:

 

1. Reflektera över sina egna styrkor och svagheter som designer och agera därefter.
2. Göra rimliga användar- och utformningsmässiga ställningstagande under designprocessen.

Svar:

Vi tänkte mycket på symboler och hur dessa fungerar. Jag menar det finns symboler - trafiksymboler och det finns kinesiska ord. Som står för något. I boken stod det att skriftspråket är en förenklad version av att skriva symboler- och det är ju därifrån allt skriftspråk kommer ifrån.

Workshop: Hur jag lär:

Kraven:

The U.S. Army Airborne – Hard Work

F. Marton - Femonolografin- djup- och ytinlärning

var säljös mentor.

"All kunskap finns mellan oss" är Säljös åsikt enligt Johansson.

soc-kultare kan säga : "Jag umgås med boken" då de lär sig av boken.

Situerat lärande: Är vi i rätt situation för att lära oss det här?
Praktiska kunskap är inte bara praktik utan även teoritiska anpassningar på ämnet.

Konstruktivism: Skapa kunskap

Positivismen: 1700-tal mätbar kunskap

PBL: PROBLEM Baserat Lärande
*Linköping- autentiska läkarstudie

1. Probleminventering
2. Ordförande
3. Analys- frågeställning
4. Lösning
5. Tillämpning
6. Utvärdering

Lästips! Perti Partanen- Vygotsky och lärandet

---

PBL-uppgift ca. 1 h.
1.0 "Se problemet"
1.1 Problemet är att han inte förstår skillnaden på frågorna.
1.2 Även det att han inte kan anpassa sina kunskaper på situationen- vet man inte så svarar man inte. Eller så frågar man tillbaka.
1.3 Han inser inte heller att han behöver ny information till den nya situationen.

2.0 Analysera och definiera problemet
2.1 Han ser inte skillnad på ämnena matematik och geografi.
2.2 Hans lärare hoppar mellan ämnena
2.3 Han har bristande kunskaper i ämnet
2.4 Han uppmanas att svara Ottawa genom att betingas med beröm.

3.0 Indentifiera alternativa förklarningar/lösningar
3.1 Han kanske bara skämtar när han säger Ottawa.
3.2 Praktiska upplevelser av ämnet/ämnena kan leda till nya kunskaper
3.3 Han har kanske aldrig hört talas om Ottawa och vet inte vad ordet betyder.

4.0 Bedöm konsekvenserna av olika förklarningar/lösningar
4.1 Hans reaktion efter andra frågan kan bero på brist på information. Men oavsett anledning så dumförklaras han. Han bör därför införskaffa mer information kring ämnet- googlade kanske?
4.2 Betingningen är beroende av berömet. Eleven vill hellre svara för att få beröm än att erkänna att denne inte vet. Att vara ödmjuk och erkänna att man inte vet allt skapar en bra grund för lärande. Att inse att man inte kan allt gör att man vill veta mer. Kanske? Stryk beröm som en form av belöning och se hellre till att uppmärksamhet blir en lösning?
4.3 Praktiska upplevelser skapar ett episodiskt minne av ämnet. Denna är god då alla sinnena involverats och det finns fler sinnena att förnimmas med.
4.4 Läraren bör beskriva/förklara skillnaden mellan de två ämnena.

5.0 Välj en lösning / Planera
5.1 för en enkel lösning väljer vi 4.1 Hans reaktion efter andra frågan kan bero på brist på information. Men oavsett anledning så dumförklaras han. Han bör därför införskaffa mer information kring ämnet- googlade kanske?
och 4.4 Läraren bör beskriva/förklara skillnaden mellan de två ämnena.

6.0 Tillämpa /genomföra planeringen
6.1 Eftersom vi inte själva kan påverka situationen kan vi heller inte genomföra detta.

7.0 Utvärdera
7.1 PBL är en svår metod att anpassa på strippen eftersom vi inte kan påverka situationen utan enbart analysera den.

---

Situerat lärande- för att förstå informationen behöver man förstå situationen (Säljö, 2005 s.141)

människans begränsningar/förutsättningar.

s.231-250
Fundering: Lärlingsyrken, vilka finns kvar i dagens skriftsamhälle?

"att anknyta till verkligheten" s. 238
Varför utgår vi inte med utbildningen utifrån verkligheten?

186

206-230

Lite anteckningar.. Tycker att det inte fanns så mycket att säga om dessa kapitel för sig så se kap 10

Information och lärande med och utan skrift
memorera kontra skriva.
Lagar, sånger, religiösa berättelser.

memorering har stark ställning i skolor.
Hur kommer det sig att något som utvecklats i samhället har en sådan stark ställning i skolan? Som memorering...vi skulle kunna sitta och spela memory för att lära oss minnas. men när det finns artefakter som löser detta så som böcker, anteckningsblock, telefoner, internet, dator. Varför finns då fortfarande behovet kvar i utbildningen? s. 158

uppdatera systemet?

påstående: "skriftspråket är den hittills mest omskälvande förändringen i vårt sätt att utveckla och återskapa kunskap, insikter och färdigheter."

s.159 Sokrates ansåg att artefakterna inte främjade kunnandet.  HAn menade troligtvis på att eftersom minnet inte används så ger detta en falsk illusion på kunnande. Det vi inte minns= okunskap?




skrift som teknik och teknologi
Från grottmålningar till skrift
Alftabetet som medierande redskap
Samhällsfunktioner, makt och mediering via text
Fysiska tekniker för produktion av text

Tänkandets utveckling

språket resulterar i materiella konsekvenser ex: domare dömer- någon i fängelse.

Mediering, varseblivning och lärande