kap. 2 Säljös bok; Kultur, kommunikation och artefakter
Kultur, artefaktet och människans släktingar
Primater och kultur? Säljö argumenterar fram och tillbaka varför och varför inte Primater och andra djur lever i en kultur. Han förklarar att de lever i en kultur i den mening att de kan skapa artefakter, vissa av dem, och använda dessa för att underlätta ett problem. De har dock ingen egen kultur i den mening att de, ursäkta ordvitsen, efterapar människans beteende då de använder speglar, målar och dylikt. Säljö menar på att denna sorts kultur inte är biologiskt bestämt eftersom detta är en kunskap som skapas av lärdom av erfarenhet och om ingen i flocken råkat ut för ett problem och löst detta finns därför heller inte kunskapen. Detta är alltså något som påverkas av omgivningen.
Han menar på att djuren har en lärlig-mästare kunskap som ärvs ner från de kunniga till noviserna.
Som sammanfattning av denna underrubrik kan man utmynna att djur har ett språk, dock ett begränsat och inte lika utvecklat som människans. De utnyttjar redskap utifrån förmåga, kunskap och insikt- precis som människorna men är dock mer begränsade i den tekniska förståelsen. Det är därför man brukar säga att vissa djur har intelligensen av en femåring. Inte för att jag riktigt håller med eftersom de femåringar jag känt har kunnat mer än 35 ord på ett annat språk än sitt modersmål. Femåringarna kan dessutom bygga upp meningar på mer än två ord. Skulle snarare säga att de mest intellektuella chimpanserna kanske kan mätas med en tre årings, kanske till och med 1,5- tvåårings kapacitet i alla fall när det kommer till språkförmåga. Men som Säljö sa, det är inte meningen att man ska mäta kunskapsförmågan i jämförelse med andra arter, det är mer intressant att mäta en individs förmåga i jämförelse med den egna arten.
Kommunikation och lärande
Kommunikation ger förutsättningar för att dela information, låna information och förstå information.
ex: har vi ett problem kan vi be om hjälp från någon som är kunnig inom området. Den enes teoretiska kunskaper kan bli den andras praktiska hjälp.
Människoarten är, enligt boken, unik i dess förmåga att ge instruktioner och kunna förstå dessa som fysiska handlingar. Även förmågan att analysera händelser och problem är unikt.
Många av människan kunskaper är språkliga eller diskursiva.
Diskursiv: innebär att man kommer fram till kunskap genom tänkande/resonerande i ett eller flera mellanled och sedan drar en slutats (Wikipedia, 2009, elektronisk)
Påståendet ovan stämmer nog, dock vill jag göra ett påpekande och ett historiskt exempel på hur fel man kan ha ibland. 1492- Christofer Columbus antog att det skulle ta mindre tid att ta sig till Indien om han tog den andra vägen. 1. Han trodde, olikt många då, att världen var rund. 2. Han missade målet på grund av något som han inte kände till - Amerika. (Wikipedia, 2010, elektronisk).
Referenser:
Tryckta:
Elektroniska:
Wikipedia- Christofer Columbus
Uppdaterad: 2010-03-19
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Columbus
Wikipedia- Diskursiv kunskap
Uppdaterad: 2009-02-08
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskursiv_kunskap
Kommentarer
Trackback
