Hemtentan! HU!
Usch vad jag ogillar vara klar när man har en halvtimma kvar. Jag tänker ju oftast så här: Går det fel så kan jag ialf. skylla på tiden. och är jag klar tidigare så blir jag orolig för att jag glömt något. Och tanken på att sen få tillbaka med betyget Underkänt är inte så trevligt när man är medveten om att man hade en halvtimma på sig att fixa till problemet.
Men det jag lärt mig nu är ialf. att jag måste jobba ytterligare lite på min kritiska bedömningsförmåga. Speciellt när det kommer till mig själv. Förhoppningsvis kommer detta leda till att min intuition angående ramen blir bättre.
Jag måste även jobba på att externalisering. Jag har så många bra idéer men de blir oftast nedskjutna av pessimister som inte tar sig tiden att försöka förstå mig. Måste kunna kommunicera mina idéer bättre och kanske tänka igenom dem innan jag formulerar mig.
Men jag är som sagt en obotlig deadline kamikaze och det är helt okej. Därför HATAR jag att vara klar redan nu. Usch.. nu kommer nått gå fel känns det som.
Kognition och Interaktion - Artikelreferat 2.0
Artikelreferat på Wen-Bin Chiou, Chin-Sheng Wan & Hsin-Yi Lee
Virtual experience vs. brochures in the advertisement of scenic spots:
How cognitive preferences and order effects influence advertising effects on consumers
1.0 Sammanfattning/Innehåll:
"Because of the differences in the consumers’ cognitive preferences, marketers should consider how cognitive preference moderates the effects of verbal and visual materials, so that they may know what mode of advertising to choose in order to achieve better advertising results."
ur Virtual experience vs. brochures in the advertisement of scenic spots 2007
Mediaproduktionen har utvecklats tekniskt de senaste decennier och med dess utveckling även reklamindustrin. Reklambyråer försöker därför anpassa de nya teknikerna inom deras område. En återkommande uppfattning är att en vanlig analog brochyr ger inte lika mycket respons som en interaktiv presentation på webben. I denna artikel fokuseras analyserna och experimenten på marknadsföring av turism och kognitiva preferenser. Försöken i undersökningen görs på taiwaneskiska studenter.
Författarna till artikeln påstår att det finns olika slags preferenser för hur man kodar in och tar emot information. Det kallas för kognitiva preferenser och de fann även två olika kategorier för hur personer föredrar att få informationen. De visuella föredrar bildlig information medan de verbala föredrar att få informationen i form av tal eller text.
Inom turismen används två metoder den gamla metoden vilket är broschyrer och den nya digitaliserade versionen av virtuell verklighet.
Frågan de ställer inför experimenten är om det ska användas broschyrer för verbala och virtuell verklighet för de visuella? Och om det spelar roll i vilken ordning dessa former av reklam visas.
1.1 Metod:
Metoden som användes för att ta reda på informationen var bland annat två experimentet. Taiwanesiska studenter användes och det delades in i deras kognitiva preferens grupper -visuella och verbala. På båda grupperna prövades information som var visuell- en virtuell verklighet och verbal- en broschyr om ett turistmål .
Frågan de ställer inför experimenten är om det
1. Gynnas informationsflödet av att man använder broschyrer för verbala och virtuell verklighet för de visuella?
2. Spelar det någon roll i vilken ordning dessa former av reklam visas? Det vill säga vilken effekt är viktigast; primacy effekten eller recency effekten?
I enlighet med förväntningar lyckades de som var i den visuella gruppen bättre återkalla den visuella informationen och vice versa.
Resultatet från första experimentet pekade på följande:
"For the participants who were visualizers, the advertising effect of virtual experience was more prominent than that of traditional brochure"
"On the other hand, the advertising effect of traditional brochures was more pronounced than that of
virtual experience for those who were verbalizers"
ur Virtual experience vs. brochures in the advertisement of scenic spots 2007
I det andra experimentet användes en hybrid version av det första där användes båda metoderna men i specifik ordning. Resultatet visade på att recency effekten har större påverkan än primacy effekten. Det vill säga att om informationen man ska ta till sig är färskt (recency effekten) i minnet så minns man denna mycket bättre än om det är det första man ser (primacy effekten).
"For participants who were verbalizers, the advertising effect under the virtual experience followed by traditional brochure condition was greater than that under the traditional brochure followed by virtual experience condition"
"Among visualizers, the advertising effect under the traditional brochure followed by virtual experience condition was greater than that under the virtual experience followed by traditional brochure condition"
ur Virtual experience vs. brochures in the advertisement of scenic spots 2007
2.0 Diskussion utifrån personlig erfarenhet
Personligen kan jag hålla med om denna metod att dela upp människor i visuella och verbala. Min erfarenhet säger mig att jag är en visuell person som tycker om att visualisera det jag läser eller hör för att ge mig en bättre förståelse. Jag känner också att jag förstår bättre om någon visar mig istället för att beskriva en procedur.
2.1 Diskussion angående trovärdighet
Trovärdigheten i denna artikel är hög, dels på grund av dess höga halt av referenser. Dock måste jag höja ett varningens finger då det kommer till experimentet där det används studenter för att utföra undersökningen. Enligt artikeln så användes dessa testpersoner eftersom de bäst kunde representera den stora massan. För det första vill jag argumentera för att alla inte läser vidare, vilket menar på att alla inte besitter den extra kunskapen inom de områden dessa studenter läser. För det andra vill jag argumentera för att detta inte ger någon större brännvidd på ålder, yrke eller annan sysselsättning som skiljer sig då det kommer till studenter och resten av samhället. Därför anser jag denna representation inför experimentet otillräcklig och därför till viss del oprofesionell. Det nämns även i slutet av denna artikel att det finns brister med dessa experiment då dessa inte utförts på en mängd folk med olika bakgrund.
2.2 Diskussion utifrån Araïs ord
Två kognitiva faktorer påverkar i detta fall experimenten minne och uppmärksamhet.
Jag vill utgå ifrån Kahnemans kapacitets teori då jag förklarar uppmärksamheten och de kognitiva preferenserna. En människa har ett antal mentala resurser att utgå ifrån, vår så kallade kapacitet. Vi tilldelar våra mentala resurser med vår uppmärksamhet. Vi uppmärksammar det vi finner intressant, viktigt och/eller hanterbart. Det som är enklare lägger vi mindre fokus vid och det som är svårt- dock hanterbart uppmärksammar vi. Om man som jag tycker det är lättare att ta till sig information visuellt så använder man självklart mycket hellre ögonen. Araï nämner att inställningen inför problemlösning (i detta fall att förstå och minnas) spelar roll. Med rätt inställning upplever vi det mer hanterbart och därför kan lättare förstå. (Araï, 2005, s. 60-62, 137)
Metoderna är som sagt inte helt igenomtänkta då de glömmer långtidsminne som en faktor och fokuserar endast på korttidsminnet. Till exempel har vi metoden på experiment två där har jag en invändning på recencyeffekten. Det vi ser under en kort tid registreras och sparas i vårt visuellt sensoriska minne eller ekoiska minne. Därefter landar minnet i vårt korttidsminne där den sparas i ett par sekunder upp till ett par minuter. Om informationen redan då brister i intressant information eller relevans kommer den inte föras vidare till långtidsminnet. Som sagt ett par minuter är den längsta tiden för något i korttidsminnet. Det innebär att om det gått minuter från första delen av informationen så kommer vi ha svårare att minnas den. Om vi dessutom måste flytta fokus från första gången vi får informationen så stör detta våran uppmärksamhet. Därför är det svårt att minnas det som skett för bara några minuter sen. (Araï, 2005, s. 39, 72, 80)
3.0 Slutsats:
Människor är olika och delar upp sina mentala resurser på olika vis utifrån hur de tar lättast till sig information (visuellt eller verbalt). Anledningen till att recency-effekten fungerade i experimentet är på grund av vårt korttidsminne som lagrar information tillfälligt (några sekunder upp till minuter) och att vår uppmärksamhet bryts och fokus förflyttas.
4.0 Ordlista:
Kognitiva preferenser: en persons böjelse för att ta emot och processera information. Dessa är indelade i två kategorier, de visuella och de verbala. De visuella föredrar bildlig information medan de verbala föredrar att få informationen i form av tal eller text. ex: Broschyrer, bok, tidning eller föreläsning för verbala och virtuell verklighet, film, trafikskyltar eller fotografier för de visuella.
Primacy effect: En teori om att det som först upplevs, kodas in, är det som är lättast att minnas.
Recency effect: En teori om att det som senast upplevts, kodats in, är det som är lättast att minnas.
Återerinera: försökspersonen återger ex. händelser, tal eller objekt som den tidigare presenterats med.
5.0 Referenser:
5.1 Artikeln:
Wen-Bin Chiou, Chin-Sheng Wan & Hsin-Yi Lee
Virtual experience vs. brochures in the advertisement of scenic spots:
How cognitive preferences and order effects influence advertising effects
on consumers [elektronisk]
Uppdaterad: 2007-03-20
Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.ezproxy.server.hv.se/science?_ob=MImg&_imagekey=B6V9R-4NNYFVM-1-1&_cdi=5905&_user=646880&_pii=S0261517707000799&_orig=search&_coverDate=02%2F29%2F2008&_sk=999709998&view=c&wchp=dGLzVzz-zSkzS&md5=e90ee3c12c2ec99b10ef34b30e01bfa3&ie=/sdarticle.pdf
5.2 Trycka:
Araï, Dariush, Introduktion till kognitiv psykologi
2005
Studentlitteratur AB, Lund
Projektet.
Idag arbetade vi med att föra över materialet från P2 korten till bärbar disk..
Sedan satte sig Tomas,Jonas och jobbade med klippen.
Marie och jag jobbade med 3D modelleringen.
Material, information och annat är sekretessbelagt.
Kap. 10 Lärande och nya kommunikativa praktiker
s.231-250
Fundering: Lärlingsyrken, vilka finns kvar i dagens skriftsamhälle?
"att anknyta till verkligheten" s. 238
Varför utgår vi inte med utbildningen utifrån verkligheten?
Är vi ett skriftbaseratsamhälle och därmed beroende av språklig kommunikation istället för praktiskt handlande?
Ur personlig erfarenhet:
De intressantaste Kemi, Biologi och Fysik lektionerna var då vi hade praktik och inte "terrori".
Under min grundskoletid frågade jag nästan ständigt frågan "Varför måste jag gå i skolan?" (Jag ville ha långa sovmornar och ha picknick hemma i trädgården istället för att gå i skolan.)
Till min stora besvikelse fick jag ständigt svaret : "För att lära dig."
Skulle jag ha varit en pojke i antika sparta hade jag fått svaret: "För att bli en bra medborgare" vilket är ett svar jag mycket hellre skulle ha accepterat.
För om vi tänker tillbaka på vad Säljö sa i kapitel 1 om man vi som människor inte kan undvika att lära oss saker- vi kan lära oss knarka, leta burkar och dricka 3,5or eller så kan vi gå i skolan - bli vettiga medborgare som vet varför man ska rösta och bidra till samhället.
Men det är inte så att lärandet är sammanbundet med skolan, praktiska saker kan läras hemma. Några av de få praktiska ämnen som fortfarande fanns medan jag gick i grundskolan var teknik, hemkunskap, Bild, slöjd och idrott. Likaså som i det antika grekland, fast här har vi inte delat upp tjejer och killar på gympan och killarna är välkomna i syslöjden och hemkunskapen.
Det jag vill egentligen komma fram till är att lärare har dåligt svar på varför vi bör gå i skolan. Och om det inte finns praktiska ämnen - med större verklighetsanknytning så blir det genast mycket mer ointressant. Dagens skola är verkligen inte anpassad för människor av kinestetiskt (~muskelminne) intellekt.
Det blev kort denna gång.
Kap. 8 Tolkning, kommunikation och lärande i skriftspråkskontexter
186
se kap 10
Tycker att det inte fanns så mycket att säga om dessa kapitel för sig så se kap 10
kap. 9 Säljös bok;Tolkning, kommunikation och lärande i skriftsspråkskontexter
206-230
Tycker att det inte fanns så mycket att säga om dessa kapitel för sig så se kap 10
kap. 7 Säljö's bok; Skriftspråk som medierande redskap
Lite anteckningar.. Tycker att det inte fanns så mycket att säga om dessa kapitel för sig så se kap 10
Information och lärande med och utan skrift
memorera kontra skriva.
Lagar, sånger, religiösa berättelser.
memorering har stark ställning i skolor.
Hur kommer det sig att något som utvecklats i samhället har en sådan stark ställning i skolan? Som memorering...vi skulle kunna sitta och spela memory för att lära oss minnas. men när det finns artefakter som löser detta så som böcker, anteckningsblock, telefoner, internet, dator. Varför finns då fortfarande behovet kvar i utbildningen? s. 158
uppdatera systemet?
påstående: "skriftspråket är den hittills mest omskälvande förändringen i vårt sätt att utveckla och återskapa kunskap, insikter och färdigheter."
s.159 Sokrates ansåg att artefakterna inte främjade kunnandet. HAn menade troligtvis på att eftersom minnet inte används så ger detta en falsk illusion på kunnande. Det vi inte minns= okunskap?
skrift som teknik och teknologi
Från grottmålningar till skrift
Alftabetet som medierande redskap
Samhällsfunktioner, makt och mediering via text
Fysiska tekniker för produktion av text
Föreläsning/Workshop Värdering med Maria Spante
Idag prövade vi två metoder ur Stolterman-boken
QOC- Question Option Criteria
Q: En fråga t.ex. Varför? Vilket?
QOC-metoden
Mössorna:
Vit: Informationssökande och neutral inställning.
Röd:Känslomässig och går på intuition
Svart:Dömande och Ifrågasättande. Begränsande.
Gul:Positiv & Problemlösande
Grön: Kreativ & Alternativ . "Outside the box"
Blå:Analytisk & Planerande. Schema, Översikt, Process.
mössor
Dagens insikt: Jag lär mig lättast i workshops.
Dagens citat: Ta den enklaste vägen.. vattenvägen.
Pernilla om: utforskning, workshop utforskning 2010-04-14
Tänkte bara nämna lite av de saker vi lärde oss igår.
Discos design
Vi anpassade lite designtänk på vårt CMS Disco genom att använda stegen som Pernilla lärde oss.
Kritiska steget:
I detta steget formulerar vi oss endast i påståenden/frågor angående problematiken.
Fantasi steget:
Formulera lösningar.
Minns inte stegets namn:
Skapa en vision för det ultimata alternativet till lösningarna.
Västanlösningen
Huvuduppgiften här var nog mest att kunna generera idéer och bygga vidare på andras.
Vi anpassade brainstorming på köproblemet i Västan.
Vi skrev upp alla våra lösningar på små post-its och klistrade upp dem på whiteboarden. Efter detta sorterades idéerna in i grupper. Det visade sig att vi hade liknande idéer. Runt 10 stycken olika kategorier och ca. 15 stycken unika och aningens udda lösningar.
365: 3 grundidéer skickas runt bland 6 personer 5 gånger.
För att underlätta fick vi en grundidé och skrev sedan ner 2 egna som sedan skickades runt.
Detta sa Pernilla var en utmärkt metod för att generera idéer tillsammans -eftersom alla blir (lika mycket) delaktiga.
kap. 5 Säljös bok; Kommunikation mellan och inom människor
Tänkandets utveckling
att uppfatta och agera i världen som individ återspeglar den bild som kollektivet har av den.
Kulturen och föreställningar kring den förs vidare genom kommunikation.
re- presentation: bilden som uttrycks utåt, innåt om omvärlden.
Vygotsky: "Varje funktion i en barns kulturella utveckning uppträder två gåneger eller på två plan. Först finns den på det sociala planer och därefter på det psukologiska planet."
s.105
intra-psykologiska funktioner: tänkandet ej objektivt.
inter-psykologiska funktioner: kommunikation
vi accepterar att föremål heter som de gör för att allmänheten säger så.
människan är sociopolitisk.
internalisering; ska påverka lärandet på ett djupt inre plan.. men jag blir inte tårögd av matte.
tänkandet i huvudet och tänkande i samtal
inre samtal.. vi skapar oss en bild av omvärlden.
språket blir en länk mellan det yttre (kommunikation) och det inre (tänkande).
tänkandet endast i huvudet??? nej, då vi resonerar högt och kring andra människor i en kommunikativ process.
och inte bara språkligt tänkande utan även kroppspråk.. s. 110
"tänkandet är något vi deltar i och kognition är något som finns mellan människor."
intersubjektivitet: en temporär gemensam förståelse om vad problemet handlar om.
s113.114
Att tänka och att tala: en forskningsmetodisk kommentar
meningserbjudanden
tänkandet inre samtal med språkliga kategorier.
Det vi säger är oftast inte direkt det vi tänker.
tänkandet (inom) är en osynlig process s. 115 - nej, man kan av misstag visa ansiktsuttryck och med kroppspråk vad man känner- tänker.
intervju: för att avslöja en individs tänkande? enligt pianget, men inte soc.kult.
kategorimisstag: Man stiderar en företeelse(kommunikationen) men uttalar sig om nåfot annat (tänkandet)
det som uttrycks är kontextuellt bestämt och reflekterar inte enbart tanken utan även omgivningen.
kulturellt betingat att ett svar krävs.. oavsett betanketid och intresse.
det är lättare att tänka än att uttrycka sig om lärdomen.
många försöker "fånga" tänkandet. men lyckas ändock inte. Ex: Jag hinner ibland tänka ut svaret på min fråga innan jag hunnit yttra en full mening i frågeform.
"...människor agerar i sociala praktiker med kulturella redskap..."
s.118
i soc.kult. bemärkelse sker tänkandet inte enbart i hjärnan utan även med penna, osv. redskap.
Utvecklingszonen och individers appropriering av kunskap
prov- lättaste sättet att lösa ett probelm är att fråga någon so mkan... får man itne göra här.
inga redskap. individens kunskapsområde blir begränsat.
ger snarare en blick på hur individens kognitiva process fungerar.
människor är ständigt föränderliga och alltid påväg mot nya kunskaper: utvecklingszon.
handledare underlättare genom att ställa fokus/frågor på det väsentliga i uppgiften.- att låna kognitiv kompetens.
skillnad mellan att följa med i resonemang och utföra uppgift.
Uppnådd kompetens->utvecklingszon-> framtida kompetens.
här är individen mottaglig för nya kunskaper, handledning mm.
lotsning= att vägleda genom problemet utan att ge eleven chans att lära sig själv. ex: min mattelärare i gymnasiet.
succesiv nedskärning av handledning.
Att reproducera och att skapa:om individen i kunskapsbildningen
att anpassa tidigare kunskaper på nya områden skapar utveckling i både det personliga som den kulturella delen.
Dagens tanke: Om jag fattat rätt så kan man, enligt Säljö, inte ställa frågan "Vad tänker du på?" och få ett ärligt svar.(Säljö, 2005 s.115)
Referenser:
kap. 4 Säljös bok;Mediering och tänkande
språket resulterar i materiella konsekvenser ex: domare dömer- någon i fängelse.
Mediering, varseblivning och lärande
språk.. att kodifiera verkligheten.
ord: komponenter som får mening i dess kontext. olika ord har olika betydelser i olika kontexter ta till exempel "kön". I skriftspråket kan detta betyda följande saker: benämning på man och kvinna, benämning på man och kvinnas reproducerande organ och benämning på ett led som skapats för att skapa ordning.
se och se; med ytterligare kunskaper ger detta oss bättre förståelse för något vilket i sin tur gör att vi letar efter resultat i vårat synfält?
Kognitivisten: hjärnan tar in samma visuella signaler.
Sociokulturellt perspektiv: de ser och uppfattar helt olika saker. novisen ser planlösa skott, den inbundna ser taktik och "läser" spelet.
sociokulturell praktiks distinktioner och intellektuella redskap.
det finns fackspråk, det finns språk för varje ämne som ger ett mer nyanserat intryck. kunskapen om dessa visar på förståelsen av ämnet.
språkligt kunnande är inte fysiskt kunnande.
människan är medskapande i bilden om omvärlden genom språket s. 92
sociokulturellt perspektiv är inte färgat av objektivitet, då denna strävar efter att förstå individens och kollektivets intryck.
en sten är mer än en sten. s. 93 och beroendes av hur människan använder denna transformeras dess betydelse.s. 96
"Kunskap har därför i ett sociokulturellt perspektiv ett intimt samband med kulturella värden och etiska antaganden" s. 96
"Rätten att beteckna är ....en viktig del av samehällelig makt."
kontextualisering..
Lärande som behärskning av intellektuella redskap
ge skilda exempel på hur någonting fungerar.. detta resulterar i ett bestående lärdom.
Mediering och sociala praktiker
mediera., att tolka- koda något till exempel stadsnamn till postnummer
att lära i soc.kult. : formulera och försyå verkligheten, och kunna använda dem för praktiska syften.
skillnaden mellan dagens samhälle och dåtidens bondesamhälle är att vi endast kan tillgodogöra en del av de
kunskaper som finns tillgängliga för allmänheten.
makter kan ändra vad som är intressant att lära sig. bracan och matematiken.
Kunskap och makt
den som har kunskapen har makten.
ex. snickare, läkare, lärare osv.
differentierad språkvärld: fackspråk, akt, styrbord,
meritoriska samhället: skolan ska kvalificera människor, sätta in folk i fack efter olika kunskaper.
för detta krävs:
mikronivån:Kommunikativa mönster i skolan
makronivån: kollektiv kunskapsbilning i samhället.
istället för fokus på allmänbildning och uppfostran vill det sig has specialisering.
IDEO
Steg 1: Qucik and Dirty Prototyping
För att ge en idé om hur saken kommer te sig i senare skede är detta ett effektivt sätt att visa på, ja, en prototyp.
Helt klart användbart. Dock kan denna begränsa förväntningarna och "låsa tänkandet" för designers och kunden. Vilket gör att utveckling blir svårt att acceptera.
Fördelar: lätt att förstå varandra- vilket hjälper då man talar olika språk.
Nackdelar: låser tänkandet- det blir svårt att introducera nya lösningar/idéer.
Steg 3: Activity Analysis
Scheman så som Ghannt scheman och liknande är något som hjälper oss organisera och fördela arbetet
Fördelar: Organiserat och uppstyrt arbete- alla vet vad de ska göra.
Nackdelar: Saker kan ta mer eller mindre tid.. samma här. "låsa" tänkandet och flexibiliteten.
ex: Någon har ansvar för ljud, och är klar. Video behöver hjälp och ljudet bor i annan stad och tar lång tid på sig att ta sig in till stan där arbetet utförs.
Scenarios
Vilket sammanhand- kontext produkten ska hamna i genom en slags storyboard.
Fördelar: Ger en tydlig vision på produktionens mål.
Nackdelar: ÄR tidskrävande.
Predict Next Year's Headlines
Företags visionering. Detta är främst för att motiviera medarbetare om möjligheter i arbetet. Kan vara användbart för de som ska göra sitt specialarbete.
Fördelar: motivation för gruppen
Nackdelar: inte för detta arbete, då alla kanske inte vill fortsätta med kontakten de skapar.
Steg 2: Collage
Ge en större helhet och visionera sig ett mål. Detta kan vara en fungerande variant av föregående förslag.
Fördelar: Ger Motivation för gruppen, Översikt.
Nackdelar: Kan bli aningens tjatigt efter prototyperingen..
Reflektion och anteckningar på dagens seminarie
100406
inleddes med en presentation inom det historiska perspektivet för lärande.
Behaviourismen:
-Biologiska och individuella förklarningar på inlärningsförmåga.
-Pavlov
-Skinner
Kunskapen är förutbestämd och sann
Kunskapen är det man lyckas minnas.
emirpirisk (dvs. det är viktigt att kunna mätas och helst vara kvantitivt.)
Kognitivism;
Konstruktivism:
Piaget - Det fira lärandet: Att barnet ska drivas av motivationen att vilja lära sig.
- Hur individen formar kunskap.
- Bortförklarar dålig kunskaps förråd med beteckningar så som lågt IQ, Damp, ADHD osv.
-empiriskt synsätt.
Barn upp till 20 år --- efter detta går det utför.
Sociokulturellt perspektiv:
Vygotsky;
- Redskap- mentala kapaciteter och fysiska begränsningar
-Kulturella skillnader tas i akt vid analyser
- Förespråkar interaktion mellan barn, lärare och omvärlden.
- Kunskapen om historien är viktig för att inte återupprepa den.
Inför Projektet;
- Ta reda på vad som redan finns (historien)
- Redskap används inte på samma sätt i alla sammanhang
- Hur fungerar redskap i olika situationer?
- Effektiviseringen av redskapen.
- Eventuellt Lokal expertis (tidigare elever)
Diskussion
Boken är bra då svåra ord förklaras mer ingående med hjälp av bland annat exempel.
För att visa på att vi förstår texten är det tillåtet för oss att ge exempel utifrån våra egna erfareheter , sa Bernardsson.
Vi kom överens om att man lärde sig av sina egna erfarenheter och av andras då man lär sig att inte ta på en varm hell. Dock var det en biologisk reaktion att man tar bort handen från plattan då denna är varm och värmen signalerar smärta från hand till ryggrad och genom en relflex tar vi bort handen för att undvika ytterligare smärta.
Efteråt blir denna en kunskap som man lär sig av att erfara den själv. Detta kallade vi i IKT- kursen för Learning by Doing.
Lär sig barn av att bli slagna? Klassens erfarenhet av detta gav ett negativt svar. Nej ingen lär sig av att blir slagen.
Detta talar emot påstående om Skinner teori om belöning och förstärkning.
Lär man medans man sover? Kunskaper som intagits under dagen processeras i hjärnan under REM-sömnen. Så ja, man lär sig.. eller snarare får en djupad förståelse för något man redan vet. Därav uttrycket "sova på saken".
Minnet utnyttjades mycket under tiden då de kunskaper som överfördes mun till mun. Allteftersom har denna kunskap minskats i och med nya tekniker så som datorer, gps, miniräknare eller kort sagt en iPhone. Förlitar vi alldeles för mycket på tekniken och hur blir det i framtiden? Kommer vi handikappas av teknikens bekvämligheter?
Här kom vi inte riktigt fram till något eftersom detta beror på individernas kunskaper. Ett par i gruppen hade egenskaper som gör att de kunde skapa eld och klara sig på så vis utan elektronisk värme. Men om man tar bort all elektronik- så som folk trodde att millenieskiftet skulle bli.. Y2K. Hur skulle vi klara oss då? Jo, analogt. Förhoppningsvis lär sig även de yngre generationerna att läsa och leta information i böcker, läsa en karta, räkna och dylikt.
Kulturella/Sociala utvecklingar skapar förutsättningar för en teknisk utveckling och vice versa.
ex: Renässansen (friare tänkande) - boktryckarkonsten (ny teknik) - större spridning av kunskap (utökad informationsbredd)
Franska revolutionen (liberalism) efterföljdes av epoken industrialismen (stor teknisk utveckling.
kap. 3 Säljös bok;Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande
Fanns inte så mycket att säga om detta kapitel, därav anteckningarna. Dessutom gick vi igenom detta på seminariet ännu en gång.
Teoretiska traditioner vid studiet av lärande och utveckling
Ointressant tid för hur människor fungerar då det materiella överkommer det psykologiska 20-30 talet i Sovjet.
Behaviourism
det fysiska, konkreta och det som syns- det finns.
Pavlov-reflex, betingning,
Skinner, belöning, förstärkning
kognitivistmen
mentala processer, människa som dator, "Vanliga människor"+ ingo s. 56, Konstruktivism; skapa förståelse,
Det piangetiska intellektet
intresserad av varifrån kunskap kommer.
Barn vs. vuxna
assimilation, ackommodation delar av adaptation.
barns utveckling... fysiskt, psykologiskt. motbevisades.
Piaget och tidsanda
barn måste få göra egna aktiviteter för att utvecklas.
Bergströms studie: Learning by doing-tema.
Säljö: inte learning by doing i djup, utan det måste analyseras.
Piangetiska glasögon; hur barn bör utvecklas i en modern värld.
barnet får inte ingripa i läroprocessen?
Kunskap uppstår vid just barnens egen manipulation av informationen. s. 64
Att Upptäcka sin omvärld: Piaget vs. Vygotsky
Piaget: tradition. Vygotsky: sociokulturellt perspektiv.
rationalistiskt perspektiv; kommunikation inifrån.
Utveckling: att nå samma eller olika mål?
piangetisk tradition; samma
Utvecklingens ändpunkt
Enligt Pianget finns en ände på hur mycket vi kan lära oss.
Referenser:
Elektroniska
Trycka
kap. 2 Säljös bok; Kultur, kommunikation och artefakter
Kultur, artefaktet och människans släktingar
Primater och kultur? Säljö argumenterar fram och tillbaka varför och varför inte Primater och andra djur lever i en kultur. Han förklarar att de lever i en kultur i den mening att de kan skapa artefakter, vissa av dem, och använda dessa för att underlätta ett problem. De har dock ingen egen kultur i den mening att de, ursäkta ordvitsen, efterapar människans beteende då de använder speglar, målar och dylikt. Säljö menar på att denna sorts kultur inte är biologiskt bestämt eftersom detta är en kunskap som skapas av lärdom av erfarenhet och om ingen i flocken råkat ut för ett problem och löst detta finns därför heller inte kunskapen. Detta är alltså något som påverkas av omgivningen.
Han menar på att djuren har en lärlig-mästare kunskap som ärvs ner från de kunniga till noviserna.
Som sammanfattning av denna underrubrik kan man utmynna att djur har ett språk, dock ett begränsat och inte lika utvecklat som människans. De utnyttjar redskap utifrån förmåga, kunskap och insikt- precis som människorna men är dock mer begränsade i den tekniska förståelsen. Det är därför man brukar säga att vissa djur har intelligensen av en femåring. Inte för att jag riktigt håller med eftersom de femåringar jag känt har kunnat mer än 35 ord på ett annat språk än sitt modersmål. Femåringarna kan dessutom bygga upp meningar på mer än två ord. Skulle snarare säga att de mest intellektuella chimpanserna kanske kan mätas med en tre årings, kanske till och med 1,5- tvåårings kapacitet i alla fall när det kommer till språkförmåga. Men som Säljö sa, det är inte meningen att man ska mäta kunskapsförmågan i jämförelse med andra arter, det är mer intressant att mäta en individs förmåga i jämförelse med den egna arten.
Kommunikation och lärande
Kommunikation ger förutsättningar för att dela information, låna information och förstå information.
ex: har vi ett problem kan vi be om hjälp från någon som är kunnig inom området. Den enes teoretiska kunskaper kan bli den andras praktiska hjälp.
Människoarten är, enligt boken, unik i dess förmåga att ge instruktioner och kunna förstå dessa som fysiska handlingar. Även förmågan att analysera händelser och problem är unikt.
Många av människan kunskaper är språkliga eller diskursiva.
Diskursiv: innebär att man kommer fram till kunskap genom tänkande/resonerande i ett eller flera mellanled och sedan drar en slutats (Wikipedia, 2009, elektronisk)
Påståendet ovan stämmer nog, dock vill jag göra ett påpekande och ett historiskt exempel på hur fel man kan ha ibland. 1492- Christofer Columbus antog att det skulle ta mindre tid att ta sig till Indien om han tog den andra vägen. 1. Han trodde, olikt många då, att världen var rund. 2. Han missade målet på grund av något som han inte kände till - Amerika. (Wikipedia, 2010, elektronisk).
Referenser:
Tryckta:
Elektroniska:
Wikipedia- Christofer Columbus
Uppdaterad: 2010-03-19
Wikipedia- Diskursiv kunskap
Uppdaterad: 2009-02-08
kap.1 i Säljös bok; Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv
Teknologisk och social utveckling påverkar de sätt på vilket vi får del av information , kunskaper och färdigheter."
Roger Säljö (s.13, 2005)
Detta första påstående fick mig genast att tänka på hur just det han nämnde, den teknologiska och sociala utvecklingen. Det är någonting jag tänker på nästan dagligen ur ett historiskt perspektiv. För att bekräfta att jag håller med detta detta påstående vill jag framföra några exempel på tidsepoker i Europas historia.
Antiken (ca 1000 f. Kr - 500 e.Kr)
Under antiken skapades civilisationer och demokratin uppfanns/utvecklades av grekerna (wikipedia, 2010, elektronisk). Förutom detta fanns i ett antikt samhälle utrymme för filosofi, alltså folk som gick runt och filosofierade hela dagarna, några så som Platon och Aristoteles (wikipedia, 2009, elektronisk)
Tekniska redskap så som akvedukter uppfinns för att underlätta förflyttningen av vatten (wikipedia, 2010, elektronisk).
Medeltiden (ca.500-1492 e.Kr)
Under medeltiden så tar utvecklingen inom vissa områden ett stort steg bakåt till exempel vill jag påstå att detta skedde inom tekniska områden så som läkekonsten och därmed även hygienen. Inte nog med att det blev ett stort steg bakåt med de tekniska även det sociala påverkades. Skatter, samhällsklasser och förtryck är några av de samhällsproblem som skapades. Detta beskylls på den katolska kyrkans negativa attityd mot nytänkande och kyrkans auktoritets roll.
(Wikipedia, 2010, elektronisk)
Det finns fler exempel så som;
Renässansen (1492- ca 1600 e.Kr.) var ett resultat av tillbakablickande på de antika ideal som fanns förr. Här skapades det ett samhälle som gynnade utveckling. Inte minst därför uppfanns även boktryckarkonsten, vilket ledde till ytterligare kunskapsspridning. (Wikipedia, 2010, elektronisk).
Franska revolutionen 1789-1799: ett resultat av upplysningstiden med frihetskämpar, liberalister och filosofer (Wikipedia, 2010, elektronisk). Jag tror att den sociala revolutionen skapade väg för utveckling även inom de tekniska områden, då denna epok efterföljdes av den industriella revolutionen (Wikipedia, 2010, elektronisk).
Dessa samhällsutvecklingar har skapat väg för ny teknik och nya kunskaper. Genom dessa förutsättningar som vi i dag har kan vi lära oss mer tekniskt komplicerade saker än vad våra förfäder kunnat. Uppfinningar så som Miniräknare, GPS, dator med mera har underlättat vår vardag genom att göra uträkningar, navigering, stavning åt oss. Däremot behöver vi ha kunskap om hur dessa verktyg används.
Hänvisar till sidan 19 och 20 och den fysiska och sociala utvecklingen av Homo Sapiens.
En tankeställare är dock hur djuren har utvecklats. Hur skulle till exempel en koloni med bin kunna utvecklas till mer tekniskt avancerade varelser? Krävs det en sociokulturell revolution för att krossa diktatorn, det vill säga bidrottningen, för att skapa förutsättningar för en utveckling?
På sidan 26 beskriver han hur inlärningen inte bara påverkas av eleven utan även av lärarens engagemang och vilja att lära ut. Detta är ur mina personliga erfarenheter en sanning. Då de lärare som inte förklarat sig och inte heller velat ha viljan att lära ut inte heller engagerat mig i ämnet. Självklart har jag favoritområden så som historia, religion och kultur men jag har även haft lärare som engagerat mig i andra ämnen till exempel de naturvetenskapliga ämnena som för mig är måttligt roande till helt onödiga. Men lärare har till och från genom engagemang och egen passion för ämnet öppnat mina ögon för det de lär ut. En annan sak Säljö nämner är att tillämpa kunskapen till verkligheten. Min erfarenhet säger att en kunskap med personlig anknytning till vardagen är en kunskap som är intressant och minnesvärd. Detta är något som min naturkunskapslärare i gymnasiet gjorde mycket väl. Då jag tidigare inte haft nämnvärt bra betyg i ämnet så skapade denna lärare ett intresse för det genom att 1. vara engagerad och intresserad av ämnet själv 2. skapa vardagsanknytningar till ämnet.
Slutligen vill jag nämna det sistnämnda i kapitlet
"Men människor kan inte undvika att lära."
Roger Säljö (s.28, 2005)
Jag tycker det är intressant att han påpekar att oavsett vad vi gör så lär vi oss någonting. Dock inte alltid att detta anses produktivt. Till och från kan jag känna mig skoltrött och allmänt trött på att lära mig nya saker. Under dessa perioder, timmar eller så gör jag annat så som att vara social, se en film eller läsa artiklar på nätet.
Genom att vara social lär jag mig om människan jag interagerar med samt vissa sociala regler.
Genom att se en film kan jag lära mig ett nytt skämt eller få insikt om mig själv och hur jag skulle hantera en situation.
Genom att läsa artiklar får jag information om produkter, föreningar, problem och annat som kan ge mig nya insikter eller en ny åsikt.
Det är alltså oundvikligt att lära sig något... såvida man inte sover, fast då kanske man drömmer och kommer till insikt om något. Dessutom så processerar hjärnan intryck då vi sover, så det är nog helt oundvikligt att lära sig.
Referenser:
elektroniska:
Wikipedia- Akvedukt
Uppdaterad: 2010-03-06
Wikipedia- Demokrati- Demokratin i antikens grekland
Uppdaterad: 2010-04-04
Wikipedia- Franska Revolutionen
Uppdaterad: 2010-03-29
Wikipedia- Industriella revolutionen
Uppdaterad: 2010-03-29
Wikipedia- Medeltiden
Uppdaterad: 2010-03-31
Wikipedia - Lista över antikens filosofer
Uppdaterad: 2009-07-07
Wikipedia- Renässansen
Uppdaterad:2010-03-01
tryckta:
Säljö, Roger Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv
2005
Norstedts Akademiska förlag Stockholm
