vanellsart -

kap.1 i Säljös bok; Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv

Teknologisk och social utveckling påverkar de sätt på vilket vi får del av information , kunskaper och färdigheter."

Roger Säljö (s.13, 2005)

Detta första påstående fick mig genast att tänka på hur just det han nämnde, den teknologiska och sociala utvecklingen. Det är någonting jag tänker på nästan dagligen ur ett historiskt perspektiv. För att bekräfta att jag håller med detta detta påstående vill jag framföra några exempel på tidsepoker i Europas historia.

Antiken (ca 1000 f. Kr - 500 e.Kr)

Under antiken skapades civilisationer och demokratin uppfanns/utvecklades av grekerna (wikipedia, 2010, elektronisk). Förutom detta fanns i ett antikt samhälle utrymme för filosofi, alltså folk som gick runt och filosofierade hela dagarna, några så som Platon och Aristoteles (wikipedia, 2009, elektronisk)

Tekniska redskap så som akvedukter uppfinns för att underlätta förflyttningen av vatten (wikipedia, 2010, elektronisk).

Medeltiden (ca.500-1492 e.Kr)

Under medeltiden så tar utvecklingen inom vissa områden ett stort steg bakåt till exempel vill jag påstå att detta skedde inom tekniska områden så som läkekonsten och därmed även hygienen. Inte nog med att det blev ett stort steg bakåt med de tekniska även det sociala påverkades. Skatter, samhällsklasser och förtryck är några av de samhällsproblem som skapades. Detta beskylls på den katolska kyrkans negativa attityd mot nytänkande och kyrkans auktoritets roll.

(Wikipedia, 2010, elektronisk)

Det finns fler exempel så som;

Renässansen (1492- ca 1600 e.Kr.) var ett resultat av tillbakablickande på de antika ideal som fanns förr. Här skapades det ett samhälle som gynnade utveckling. Inte minst därför uppfanns även boktryckarkonsten, vilket ledde till ytterligare kunskapsspridning. (Wikipedia, 2010, elektronisk).

Franska revolutionen 1789-1799: ett resultat av upplysningstiden med frihetskämpar, liberalister och filosofer (Wikipedia, 2010, elektronisk). Jag tror att den sociala revolutionen skapade väg för utveckling även inom de tekniska områden, då denna epok efterföljdes av den industriella revolutionen (Wikipedia, 2010, elektronisk).

Dessa samhällsutvecklingar har skapat väg för ny teknik och nya kunskaper. Genom dessa förutsättningar som vi i dag har kan vi lära oss mer tekniskt komplicerade saker än vad våra förfäder kunnat. Uppfinningar så som Miniräknare, GPS, dator med mera har underlättat vår vardag genom att göra uträkningar, navigering, stavning åt oss. Däremot behöver vi ha kunskap om hur dessa verktyg används.

Hänvisar till sidan 19 och 20 och den fysiska och sociala utvecklingen av Homo Sapiens.

En tankeställare är dock hur djuren har utvecklats. Hur skulle till exempel en koloni med bin kunna utvecklas till mer tekniskt avancerade varelser? Krävs det en sociokulturell revolution för att krossa diktatorn, det vill säga bidrottningen, för att skapa förutsättningar för en utveckling?

På sidan 26 beskriver han hur inlärningen inte bara påverkas av eleven utan även av lärarens engagemang och vilja att lära ut. Detta är ur mina personliga erfarenheter en sanning. Då de lärare som inte förklarat sig och inte heller velat ha viljan att lära ut inte heller engagerat mig i ämnet. Självklart har jag favoritområden så som historia, religion och kultur men jag har även haft lärare som engagerat mig i andra ämnen till exempel de naturvetenskapliga ämnena som för mig är måttligt roande till helt onödiga. Men lärare har till och från genom engagemang och egen passion för ämnet öppnat mina ögon för det de lär ut. En annan sak Säljö nämner är att tillämpa kunskapen till verkligheten. Min erfarenhet säger att en kunskap med personlig anknytning till vardagen är en kunskap som är intressant och minnesvärd. Detta är något som min naturkunskapslärare i gymnasiet gjorde mycket väl. Då jag tidigare inte haft nämnvärt bra betyg i ämnet så skapade denna lärare ett intresse för det genom att 1. vara engagerad och intresserad av ämnet själv 2. skapa vardagsanknytningar till ämnet.

Slutligen vill jag nämna det sistnämnda i kapitlet

"Men människor kan inte undvika att lära."

Roger Säljö (s.28, 2005)

Jag tycker det är intressant att han påpekar att oavsett vad vi gör så lär vi oss någonting. Dock inte alltid att detta anses produktivt. Till och från kan jag känna mig skoltrött och allmänt trött på att lära mig nya saker. Under dessa perioder, timmar eller så gör jag annat så som att vara social, se en film eller läsa artiklar på nätet.

Genom att vara social lär jag mig om människan jag interagerar med samt vissa sociala regler.

Genom att se en film kan jag lära mig ett nytt skämt eller få insikt om mig själv och hur jag skulle hantera en situation.

Genom att läsa artiklar får jag information om produkter, föreningar, problem och annat som kan ge mig nya insikter eller en ny åsikt.

Det är alltså oundvikligt att lära sig något... såvida man inte sover, fast då kanske man drömmer och kommer till insikt om något. Dessutom så processerar hjärnan intryck då vi sover, så det är nog helt oundvikligt att lära sig.

Referenser:

elektroniska:

Wikipedia- Akvedukt

Uppdaterad: 2010-03-06

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Akvedukt

Wikipedia- Demokrati- Demokratin i antikens grekland

Uppdaterad: 2010-04-04

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati#Demokratin_i_antikens_Grekland

Wikipedia- Franska Revolutionen

Uppdaterad: 2010-03-29

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen

Wikipedia- Industriella revolutionen