Youtube som Webbgalleri

För att använda Youtube som ett webbgalleri gör följande:
beskrivning av klippet: En skoluppgift för digitala distributionsformer.
En tutorial på hur man laddar upp en film på Youtube och på så sätt skapar ett webgalleri med både film och bilder och ljud om man så vill.
Skulle ha varit en tutorial på hur man kan göra bildsekvenser till en film om det inte vore för att programmet jag tänkte använda mig av för att fånga processen inte ville fungera idag.
En skoluppgift för digitala distributionsformer.
En tutorial på hur man laddar upp en film på Youtube och på så sätt skapar ett webgalleri.
Skulle ha varit en tutorial på hur man kan göra bildsekvenser till en film om det inte vore för att programmet jag tänkte använda mig av för att fånga processen inte ville fungera idag.


Ett litet bildspel:

Lärokontrakt DDB

Blogga om Podcasting om Spotify om Youtube om Webgalleri

Blogga om Podcasting:
del 1: Tänker gå igenom vad podcasting är och hur detta kan användas. Vilka filformat som är vanligast, vilka fördelar och nackdelar finns i jämförelse med mera tradionella media.
del 2: Tänker även visa på några länkar till olika podcastningssidor samt lägga upp en förklarande tutorial.
del 3: Beskriver min egen podcastingsprocess.


Referenser:
  • Andreasson, Claes & Rylander, Per Erik 2005 Berätta med ljud
  • Studentlitteratur AB
  • Lund
  • motivation till val av referens
  • granskningsbar: 4/5
  • referenser: 4/5
  • trovärdighet: 4/5
  • förnybar: 1/5
  • objektivitet: 3/5

  • motivation till val av referens
  • granskningsbar: 3/5
  • referenser: 4/5
  • trovärdighet: 4/5
  • förnybar: 1/5
  • objektivitet: 4/5

  • motivation till val av referens:
  • granskningsbar: 4/5
  • referenser: -
  • trovärdighet: 4/5
  • förnybar: -
  • objektivitet: 5/5

  • motivation till val av referens:
  • granskningsbar: 5/5
  • referenser: 4/5
  • trovärdighet: 4/5
  • förnybar: 5/5
  • objektivitet: 3/5

Podcasta om Spotify
del 1: Skriva ner en vad som ska sägas och beskriva kort processen.
del 2: Lägga upp en ljudfil online
del 3: Spela in redigera och editera filen samt lägga upp den. 

Referenser:

Spotify- FAQ [elektronisk]
Tillgänglig:https://www.spotify.com/en/help/faq/
Källmotivering: Information rakt från källan.
  • referenser: -
  • granskningsbar: 3/5
  • förnybar: 3/5
  • trovärdighet: 4/5
  • objektivitet: 0/5

Spotifylista om Youtube:
del 1: Söka efter information om Youtube
del 2: Söka efter musik på spotify.
del 3: Skapa ett inlägg i bloggen om informationen och placera musiken i kronologisk ordning med associationer till det som skrivits. 

Referenser:

The Internet Movie Database (IMDb) - Gone with the wind-

Tillgänglig:http://www.imdb.com/title/tt0031381/

Uppdaterad: ~2009

  • referenser: 4/5

  • granskningsbar: 2/5

  • förnybar: 2/5

  • trovärdighet: 4/5

  • objektivitet: 3/5

NE.se -Film- [elektronisk]

Tillgänglig: http://www.ne.se/film/1081781

Uppdaterad: 2009 (?)
  • referenser: ?
  • granskningsbar: 2/5
  • förnybar: 2/5
  • trovärdighet: 4/5
  • objektivitet: 5/5

NE.se - videobandspelare- [elektronisk]

Tillgänglig: http://www.ne.se/videobandspelare

Uppdaterad: 2009 (?)
  • referenser: ?
  • granskningsbar: 2/5
  • förnybar: 2/5
  • trovärdighet: 4/5
  • objektivitet: 5/5

NE.se - WWW- [elektronisk]

Tillgänglig: http://www.ne.se/world-wide-web

Uppdaterad: 2009 (?)
  • referenser: -
  • granskningsbar: 2/5
  • förnybar: 2/5
  • trovärdighet: 4/5
  • objektivitet: 5/5

NE.se -Youtube- [elektronisk]

Tillgänglig: http://www.ne.se/youtube

Uppdaterad: 2009 (?)

  • referenser: ?
  • granskningsbar: 2/5
  • förnybar: 2/5
  • trovärdighet: 4/5
  • objektivitet: 5/5

Wikipedia -Youtube- [elektronisk]

Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Youtube

Uppdaterad: 2009-12-12
  • referenser: 4/5
  • granskningsbar: 4/5
  • förnybar: 4/5
  • trovärdighet: 3/5
  • objektivitet: ?/5


Youtube som webgalleri

del 1: Definiera galleri och ge exempel på olika användare av Youtube som galleri
del 2: Visa på hur Youtube används för att marknadsföra samt ge exempel på detta.
del 3: Hur man skapar ett webgalleri på Youtube

Referenser:

del 1:
ne.se - galleri [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig: http://www.ne.se/galleri

Scottie Callaghan.com [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig: http://www.scottiecallaghan.com/

Wikipedia - Trottoarmålning [elektronisk]
Uppdaterad:2008- 12-04
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Trottoarm%C3%A5lning

Youtube - Eclectic Asylum Art - Michelangelo Sidewalk Chalk Art - Sistine Chapel Street Painting [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-10-01
Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=JRmbhCs3A2k

Youtube - ROCK3T - Sand art [elektronisk]
Uppdaterad:2006-04-17
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=-TXDSlhSo-U

Youtube - Scottie Callaghan - Latte/coffee Art By Scottiecallaghan.com [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-21
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=Cw_DALJl-V0

Youtube- Search; coffee art [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig:http://www.youtube.com/results?search_query=coffee+art&search_type=&aq=f

Youtube - Search; food art [elektronisk]
Uppdaterad:2010-01-12
Tillgänglig: http://www.youtube.com/results?search_query=food+art&search_type=&aq=f

Youtube - Search; latte art [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig:http://www.youtube.com/results?search_query=latte+art&search_type=&aq=f

del 2:
Aftonbladet.se - "Jag känner kärleksbomben" [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-03-28
Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article4764607.ab

Wikipedia - Happening [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-06-12
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Happening

Wikipedia - Miley Cyrus [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-09
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Miley_Cyrus

Wikipedia - Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-06
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tay_Zonday

Youtube - Användarvillkor [elektronisk]
Uppdaterad: 2009
Tillgänglig:http://www.youtube.com/t/terms

Youtube- lillstrumpa87 - Neytiri Speed Painting II [elektronisk]
Uppdaterad:2010-01-01
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=8_jIYY0BYrA&feature=related

Youtube - mileymandy - Doo Da Doo Bracelets [elektronisk]
Uppdaterad: 2009- 09-06
Tillgänglig: http://www.youtube.com/user/mileymandy#p/u/1/hp4dabztChU

Youtube - TayZonday- "Cherry Chocolate Rain" Original Song by Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-28
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=2x2W12A8Qow

Youtube - TayZonday - "Chocolate Rain" Original Song by Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad: 2007-04-22
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=EwTZ2xpQwpA&feature=fvsr


Essä
"
Reklamfinansierade medier -Finns de och vilka problem uppstår när man skapar dem?"

Denna essä tar upp hur våra medier finansieras, vilka fördelar det finns med reklamfinansiering och vilka nackdelar. Något som även tas upp är olika avgifter som tillkommer enligt lag och frivilligt för att slippa reklamen. 
I slutändan finner vi diskussion utifrån användarperspektiv, utgivarperspektiv och även en framtidstes.

Referenser:

Elektroniska

 

Aftonbladet.se – Plus prenumeration

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig:http://wwwc.aftonbladet.se/jsp/commerce/start.jsp?sellSiteId=19&returnPath=http://www.aftonbladet.se/plus/&t=46&specialSellSite=true&noMiddle=false

 

 


www.kvp.se - Andersson, Carl V - Lady Gaga tjänar 1150 kronor på Spotify

Uppdaterad: 2009-11-20

Tillgänglig: http://www.kvp.se/noje/1.1787187/lady-gaga-tjanar-1150-kronor-pa-spotify

 

www.ne.se – copyright

Tillgänglig:http://ne.se/copyright

Senast besökt: 2010-01-03

www.ne.sereklam-tv

Tillgänglig: http://ne.se/reklam-tv

Senast besökt: 2010-01-03

www.sns.se - Referat från seminariet den 25 maj 2005 -Reklamens makt över medierna

Tillgänglig: http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=986

Uppdaterad: 2006-09-12

www.spotify.comSpotify Premium

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig: http://www.spotify.com/en/products/premium/

www.spotify.com - Top 100 Spotify tracks of 2009

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig: http://www.spotify.com/en/top-100-spotify-tracks-of-2009/

Svt.se - SNABBFAKTA OM SVT 2009

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig:http://svt.se/content/1/c8/01/02/61/32/snabbfakta%20med%20loggor%202009.pdf

 

 

 

 

 

 

 

 

Wikipedia  - TV- avgift i Sverige

Uppdaterad: 2009- 05-18

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/TV-avgift_i_Sverige

Wikipedia – Pay-per-view

Uppdaterad: 2009- 09-28

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pay-per-view

Youtube- breakdancingfish- Spider-Man Product Placement

Uppdaterad: 2007-04-07

Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=T-gPfJLLl8g

Youtube – YouTube - Welcome to YouTube

Uppdaterad: 2009-10-27

Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=TsUD1za9TA4&feature=player_embedded

Tryckta

 

Bergström, Bo - Effektiv Visuell Kommunikation

2007

Carlsson Bokförlag

Stockholm



Podcast länk.

Här är mina podcasts: http://vanellsart.podbean.com/


Re_Kommentarer/reviews på DDB

Roberts woof om bloggar (http://woofertime.com/woof/79585) :

Du nämer att bloggar finns och hur de fungerar tekniskt, men inte hur de kan påverka samhället. Detta tycker jag personligen skulle vara intressant att se i en woof om bloggar. Att se hur detta medium som är tillgängligt för alla påverkar alla och ger alla en röst.

"Blogging is sometimes viewed as a new, grassroots form of

journalism and a way to shape democracy outside the

mass media and conventional party politics "

Du nämner även websidor och bloggar.
Dra gärna upp fördelarna med att ha en blogg framför en hemsida.. eller det du nämnde om kombinationen och hur bloggen och hemsidan kompletterar varandra.

" ... informants saw

homepages as more “static” than blogs, more formal

and carefully considered, and somewhat less authentic. "

( http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1035163)

Darkos blogg om vlog (http://tor.ei.hv.se/~dig08033/?p=423)
Du nämner dessa ganska personliga bloggar. Har du tänkt på att detta ganska personliga medium kan vara en allmän
plats för reklam och andra opersonliga och allmänna medier? De stora vlogforumen så som youtube har många, miljontals användare och
väldigt mycket reklam. Intruderar detta på den personliga sfären? Eller vad är det viktigaste med vlogging? Få ut det personliga budskapet?
Få uppmärksamhet? Eller marknadsföra sig själv? Oavsett vad får vi vloggare konkurrera med stora medier och andra vloggare. 
(http://quod.lib.umich.edu/cgi/t/text/text-idx?c=postid;view=text;rgn=main;idno=pid9999.0005.105)
Så hur får vi då uppmärksamhet dragen till oss? Bland annat kan du skapa traffik till din blogg genom att "tagga" dina klipp med nyckelord.
I klippet här finns det fler tips:
http://www.youtube.com/watch?v=XfYHIa0CxqY&feature=player_embedded )




Maries blogg om BBS:en (http://tor.ei.hv.se/~dig08016/wordpress/?p=190#comment-30)

Hur fungerar detta för den äldre generationen? Nya tekniker och äldre generationer går inte alltid ihop. Trots att det är tio år sen (som du säger) som BBS hade sin storhetstid så finns det fortfarande hemsidor och som undersöker denna teknik och i vissa fall utbildar inom BBS. Är detta nödvändigt tro? Eller är BBS:en död?
(http://psycnet.apa.org/?fa=main.doiLanding&uid=1999-10223-003 )
(http://scholar.google.se/scholar?hl=sv&q=Bulletin+Board+System+elders&as_ylo=&as_vis=0 )


Linas blogg om Twitter ( http://linafie.blogg.se/digitalamedia/2009/november/microbloggar.html?_tmp=d761cf4601a1b1f968649da99cba0926a7f0f81f)

Du skulle kunna ta med den sociala biten och hur vissa kändisar utnyttjar twitter för marknadsföring av sig själva
(http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article4722067.ab)
På det sättet så tar de kontrollen över vad som skrivs och inte skrivs om dem. De kan neka rykten och liknande som skrivs av skvallerblaskor (inser ironin i att jag använde aftonbladet som källa).
Intressant kan vara att nämna hur få det är som är "Stora" på twitter.

" We observe that roughly half of Twitter’s

users have ten or fewer subscribers; only ten per cent

have 100 or more. A very few “Twitter celebrities” (led by hundreds of thousands of subscribers.
cnnbrk,2 according to twittercounter.com) have tens or hundreds of thousands of subscribers."

(http://www.usenix.org/events/iptps09/tech/full_papers/sandler/sandler.pdf)


Mattias tanke om Privacycontrol (http://tor.ei.hv.se/~dig08024/blogg/?p=127#comment-7)

Facebook har ju privacycontrol nu. Du kan göra vissa delar så som statusar, bilder osv. osynliga för dem i din kontaktlista.
Bildbevis..
(http://www.facebook.com)


Julias podcast om online/offline (http://juho0001.podbean.com/2009/12/22/podcast-del-1/)

Vad är syftet med offline bloggning?
En annan sak jag tänkte på var.. Det blir allt vanligare att folk på nättidningar har bloggare som till exempel Aftonbladet, metro osv (http://blogg.aftonbladet.se/home.action & http://www.metro.se/metrobloggen/).
Är detta ett ny slags utveckling på nättidningar tro? Eftersom dessa källor är - om det handlar om någonting personligt väldigt mycket mer trovärdiga källor. Under mer ca. 400 år var tidningen analog,(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidningar)  sen kom internet , bloggare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg) och så nu förstår jag inte riktigt varför vi ska blogga offline? Dagbok heter det väl då?

Vad är syftet med offline bloggning?

En annan sak jag tänkte på var.. Det blir allt vanligare att folk på nättidningar har bloggare som till exempel Aftonbladet, metro osv (http://blogg.aftonbladet.se/home.action & http://www.metro.se/metrobloggen/).

Är detta ett ny slags utveckling på nättidningar tro? Eftersom dessa källor är - om det handlar om någonting personligt väldigt mycket mer trovärdiga källor. Under mer ca. 400 år var tidningen analog,(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidningar)  sen kom internet , bloggare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg) och så nu förstår jag inte riktigt varför vi ska blogga offline? Dagbok heter det väl då?




 


Reviewsen:


Fredriks Essä om Att synas -Skapa en personlig plats på en opersonlig webb
(http://tor.ei.hv.se/~dig08004/blogg/?p=133#more-133)

Inledningen känns lite som en diskussion och inte som en förberedning på vad som komma skall.. Argumenten ska flyttas ner till diskussion.

Tips! Referenser som Nationalencyklopedin för att förklara ett fenomen eller ett verktyg är väldigt användbart. ex: web 2.0 (http://www.ne.se/sok/Web+2.0?type=NE)

Inledning är mer en frågeställning och en lång sådan. 1/6 av essän..

Syfte: påståenden måste ha en undersökning eller ett referat som bekräftar det.

Skriv inte exemplen eller andra detaljer i parenteser eftersom detta kan vilseleda läsaren till att tro att detta är referat och därmed bli ignorerat om det läses hastigt. Fläta hellre in detaljerna och exemplen i meningen.

Uttryck ska skrivas med kursiv stil alternativt citattecken.
Ser gärna till att du lägger in sidnummer på referaten eller skriver att det är elektroniskt.

När fler författare t.ex. Bergström m.fl. skrivs som referat i en mening så kommer testa skriva så här:
Bland annat Bergström tycker … (2007, s. 26)
Eller : I Boken nämns Lorem Ipsum Dolor sit ameth (Bergstöm m.fl. 2007 s.26).

”kommunikation fångar besökare att bli mer involverade i sidan istället för att de endast blir en statisk tittare på innehållet” (de va sidan 4 i times new roman pt 14)
detta fångar min uppmärksamhet och jag tänker genast på en av de mest populära youtube- kanalerna – ShaneDawson (http://www.youtube.com/watch?v=Vseze9ARpD8&feature=channel)

Harvard se: http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/harvard05.pdf


Det kändes som om det blev lite många upprepningar där i slutet och skulle gärna ha haft en lite kortare sammanfattning.




Fridas blogg är spårlöst försvunnen..den brukade vara här: http://tor.ei.hv.se/~dig08030/blogg/?p=282#comment-14212

3D-animation Moore greenapple



känsla
Jag ville förmedla känsla av tom rymd och härlig atmosfär. Detta gjorde jag genom att sätta in en ambience med ljud från skogen. Den tomma rymden skapades genom att jag struntade i att skapa en bakgrund till projektet. Jag ville även ta med lite av den här stilrena känslan och mörkret som omger en när man fotograferar.


Restart

Som sagt.. jag börjar om. Scenen är o princip desamma men äpplena är nya.


Ny story:
An apple a day keeps the doctor away..
Hjärtslag och klippning till fade på äpplena..
Mooore Apples - Give more live more!

Ljudschema 1:1

Copyright tillhör Ylva Bergvik, Jimmy Persson, och Eva Halmemies

Ruta 1:
Dova ljud:
tramp (kroppen vrider sig alltså ljudet från lakan, kläder och andetag)
musik (tar bort diskanten, ökar basen och sänker mellanregistret9
dialog (kanske lite gnäll eller morr från den irriterade personen.. även detta aningen modifierat.)

Ruta 2:
Dova ljud:
zoomeffekt.. en panorering i ljud. Till otydligare mummel omkring.
Inne i örat hör vi vaxet droppa som om det vore i en grotta.
och slaskande ljud för vaxet.

Ruta 3:
Innerörat inga fler dova ljud utan endast vax-ljud och eko.

Ruta 4:
Dova ljuden från ruta 1,
Droppeffekt utan eko.
Tips från coachen övergång med fade till ruta 5

Ruta 5:
Plaskande i vaxet (snöslask?)
Gubbljud???
Skyffelljud (spela in när någon skyfflar snöslask?)
Sköljande av vaxet: Vatten som forsar?

Ruta 6:
Ljuden som var dova i ruta 1 blir klara nu.
Glada ljud från gubben.

Ruta 7:
Någon slags informativ röst som förklarar produkten?
Samt lite monoton musik i bakgrunden.



Re-do..

Jaha, då har man fått tillbaka betyget... det gick inte.
Dags att börja om.
Denna gång ska jag göra om historien lite grann.
Storyboard/ idé:
Behåller kameraåkningen? Eller en inzoomning på en massa äpplen som faller ner?
Det regnar äpplen. In kommer juicepaketet.. tar sig igenom alla äpplen.
Paketet drar ett djupt andetag och blåser bort äpplena? Eller så flyttar sig äpplena för juicepaketet?
Eller juicepaketet hoppar och gör så att alla äpplen rullar bort? Då funkar dock inte en gravity..

Föreläsning i AE . mask n' stuff

Alpha kanaler
RGBA

Går att baka alphakanaler i:
.tiff,  .png .tga
Quicktime Animation


Ej .jpg

Refraktion (t.ex. glas) måste bakas in specifikt vid rendering.
Bakgrunden måste renderas för sig.

Interpret footage: Alpha Kanal

Track matte: Alpha/Luma
I Luma: Det vita ska appliceras men inte det svarta.

Masker
- skapa alphakanaler manuellt.
.gör en solid vit och en solid svart i AE;
.markera rätt lager och använd en av form-verktygen ex. fyrkant
.Man kan även använda pennan

Rotoscoping: maskera ut saker manuellt.
.man kan animera vertexpunkterna och hela markeringen med enlighet med tidslinjen

junoircompositor: får göra saker manuellt flera gånger om... sånt som inte compositorn vill göra sj.  

Man ska inte vara nogrann första gången man mappar-- garbagemap. Detta för o spara på datorkapacitet.. (?)

convertvertextool  > :ger mjuka kurvor av dom hårda vertexlinjerna
maskexpansion: masken växer/krymper utifrån kanterna.

Pass rendering/composition
Gör komposition med olika pass. pass= lite som lager fast olika inställningar som light, shadow, global illumination osv. och i dessa finns instänningar: ex. opacity

Renderar man ut passen separat gör att man lättare kan ändra i passen efteråt och sparar tid på renderingstiden.  

lägga pass på varann : blending mode i AE.





Mattes

Perception


Inledning
I denna bild behöver vi tolka var denna kvinna befinner sig. Är det ett papper hon bryter sig igenom eller är det hennes själv hon bryter sig loss från? 
På bilden ser vi ett sönderrivet porträtt av en kvinna och utifrån denna kvinna kommer en ny (?) eller är det samma kvinna (?). På bilden ser vi även text och en burk.

Hur upplevs allt detta och vad händer när vi ser på bilden?

För att först och främst kunna identifiera vad det är vi ser på så går våra hjärnor och ögon igenom ett antal processer för att förstå och tolka olika delar av bilden och bilden som helhet.

Förväntningar och schematisk process
För att tolka detta behöver vi först och främst veta hur en kvinna ser ut. För att förstå detta går hjärnan igenom tidigare förutbestämda regler för hur en kvinna ser ut. I den schematiska processen går igenom var man ska se för att finna vad objektet är för något. Här begränsas tankarna för vad som är tillåtet eller inte och vad som förväntas av objektet och dess former. I detta fall förväntar vi oss en näsa, två ögon och en mun, med andra ord ett ansikte.

Igenkänning
För att tolka formerna vi ser behövs innan detta en tidigare upplevelse om formen. Genom att tidigare ha upplevt något - en eller ett flertal gånger- så har ett minne skapas och man kännetecknar formen som något, i detta fallet kanske en burk. Denna formigenkännings process kallas för Høffdingsfunktion och är en kontakt mellan perception och minne.
Utöver formigenkänning kan vi även känna igen karaktärsdrag. Till exempel att denna burk är av vitt plast eller den ena kvinnans hy är slät kontra den andras som är rynkig. Kvinnornas ögonbryn är håriga, ögonen är glansiga och även så läpparna. Genom den här informationen kan vi tolka in att ögon likaså läppar är fuktade. Dock är det svårt att fullständigt utgöra hurvida burken är av plast bara genom att se på den. (Ett antagande kan dock göras i och med tidigare erfarenheter.)

För att sedan förstå vad burken kan innehålla måste vi ha ett förhållande till burkar och deras possibla innehåll en så kallad objektigenkänning. Denna process kräver mer information än den tidigare formigenkänningen. Här nämns perceptuell information vilket innebär att vi vet hur t.ex. ett ansikte ser ut (och kan därmed räkna ut att kvinnan till höger också har ett helt vänsteröga) från olika perspektiv. Detta på grund av tidigare erfarenheter med objektet - eller liknande- som lagras i minnet jämförs med det vi åskådar. Sedan analyserar vi även information om vilken funktion detta objekt kan ha (t.ex. ett ansikte kan tala och en burk kan man förvara saker i). Detta är en så kallad semantisk klassifikation.
Eftersom vi nu bestämt oss för hur denna form ser ut i den perecptuella klassifikationen och vad den används till i den semantiska så kan nu hjärnan namnge föremålet. I detta fall är föremålet är en burk, en kvinna, en sönderriven bild på en kvinna och text.



Djupperspektiv
Att den sönderrivna bilden täcker den andra kvinnan ger oss en känsla av djup eller som Araï kallar detta - interposition. När ett föremål täcker en annan förstår vi att den som täcker måste finnas närmast oss. Detta gäller även texten och burken som täcker kvinnorna. Eftersom texten och burken täcker kvinnorna så upplevs det alltså som närmare åskådaren. För att förstå avståndet mellan kvinnorna skapas en process i vår djupperception som avgör det relativa avståndet. För att förstå var brytpunkten sitter för objekten så har vi en god förståelse för kanterna går. Tack vare texturen på kanterna på det sönderrivna bilden på kvinnan till höger kan vi urskilja en förgrund och en bakgrund. Denna textur hjälper även till att urskilja objekt från varandra.
Detta kallar Araï för Organisering i det visuella fältet.

Organisering i det visuella fältet
För att förstå i ett större sammanhang vad det är vi ute efter måste vi först identifiera det vi söker och sedan särskilja detta från andra objekt. Detta genom textur och även gestaltlagarna underlättar organiseringen. I denna bild ser vi två kvinnor som liknar varandra och står nära varandra därmed sammankopplar vi dem till en grupp enligt närhetsprincipen. Vi kan även tolka dem som en person i och med deras lika utseende, detta kallas för likhetsprincipen. (Det senare nämnda antar jag var bilden ursprungliga syfte.)



RSS 2.0