För att använda Youtube som ett webbgalleri gör följande:

Blogga om Podcasting om Spotify om Youtube om Webgalleri

Här är mina podcasts: http://vanellsart.podbean.com/

Roberts woof om bloggar (http://woofertime.com/woof/79585) :

Du nämer att bloggar finns och hur de fungerar tekniskt, men inte hur de kan påverka samhället. Detta tycker jag personligen skulle vara intressant att se i en woof om bloggar. Att se hur detta medium som är tillgängligt för alla påverkar alla och ger alla en röst.

"Blogging is sometimes viewed as a new, grassroots form of

journalism and a way to shape democracy outside the

mass media and conventional party politics "

Du nämner även websidor och bloggar.
Dra gärna upp fördelarna med att ha en blogg framför en hemsida.. eller det du nämnde om kombinationen och hur bloggen och hemsidan kompletterar varandra.

" ... informants saw

homepages as more “static” than blogs, more formal

and carefully considered, and somewhat less authentic. "

( http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1035163)

Darkos blogg om vlog (http://tor.ei.hv.se/~dig08033/?p=423)
Du nämner dessa ganska personliga bloggar. Har du tänkt på att detta ganska personliga medium kan vara en allmän
plats för reklam och andra opersonliga och allmänna medier? De stora vlogforumen så som youtube har många, miljontals användare och
väldigt mycket reklam. Intruderar detta på den personliga sfären? Eller vad är det viktigaste med vlogging? Få ut det personliga budskapet?
Få uppmärksamhet? Eller marknadsföra sig själv? Oavsett vad får vi vloggare konkurrera med stora medier och andra vloggare. 
(http://quod.lib.umich.edu/cgi/t/text/text-idx?c=postid;view=text;rgn=main;idno=pid9999.0005.105)
Så hur får vi då uppmärksamhet dragen till oss? Bland annat kan du skapa traffik till din blogg genom att "tagga" dina klipp med nyckelord.
I klippet här finns det fler tips:
( http://www.youtube.com/watch?v=XfYHIa0CxqY&feature=player_embedded )




Maries blogg om BBS:en (http://tor.ei.hv.se/~dig08016/wordpress/?p=190#comment-30)

Hur fungerar detta för den äldre generationen? Nya tekniker och äldre generationer går inte alltid ihop. Trots att det är tio år sen (som du säger) som BBS hade sin storhetstid så finns det fortfarande hemsidor och som undersöker denna teknik och i vissa fall utbildar inom BBS. Är detta nödvändigt tro? Eller är BBS:en död?
(http://psycnet.apa.org/?fa=main.doiLanding&uid=1999-10223-003 )
(http://scholar.google.se/scholar?hl=sv&q=Bulletin+Board+System+elders&as_ylo=&as_vis=0 )


Linas blogg om Twitter ( http://linafie.blogg.se/digitalamedia/2009/november/microbloggar.html?_tmp=d761cf4601a1b1f968649da99cba0926a7f0f81f)

Du skulle kunna ta med den sociala biten och hur vissa kändisar utnyttjar twitter för marknadsföring av sig själva
(http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article4722067.ab)
På det sättet så tar de kontrollen över vad som skrivs och inte skrivs om dem. De kan neka rykten och liknande som skrivs av skvallerblaskor (inser ironin i att jag använde aftonbladet som källa).
Intressant kan vara att nämna hur få det är som är "Stora" på twitter.

" We observe that roughly half of Twitter’s

users have ten or fewer subscribers; only ten per cent

have 100 or more. A very few “Twitter celebrities” (led by hundreds of thousands of subscribers.
cnnbrk,2 according to twittercounter.com) have tens or hundreds of thousands of subscribers."

(http://www.usenix.org/events/iptps09/tech/full_papers/sandler/sandler.pdf)


Mattias tanke om Privacycontrol (http://tor.ei.hv.se/~dig08024/blogg/?p=127#comment-7)

Facebook har ju privacycontrol nu. Du kan göra vissa delar så som statusar, bilder osv. osynliga för dem i din kontaktlista.

(http://www.facebook.com)


Julias podcast om online/offline (http://juho0001.podbean.com/2009/12/22/podcast-del-1/)

Vad är syftet med offline bloggning?

En annan sak jag tänkte på var.. Det blir allt vanligare att folk på nättidningar har bloggare som till exempel Aftonbladet, metro osv (http://blogg.aftonbladet.se/home.action & http://www.metro.se/metrobloggen/).

Är detta ett ny slags utveckling på nättidningar tro? Eftersom dessa källor är - om det handlar om någonting personligt väldigt mycket mer trovärdiga källor. Under mer ca. 400 år var tidningen analog,(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidningar)  sen kom internet , bloggare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg) och så nu förstår jag inte riktigt varför vi ska blogga offline? Dagbok heter det väl då?

 

---

Reviewsen:


Fredriks Essä om Att synas -Skapa en personlig plats på en opersonlig webb
(http://tor.ei.hv.se/~dig08004/blogg/?p=133#more-133)

Inledningen känns lite som en diskussion och inte som en förberedning på vad som komma skall.. Argumenten ska flyttas ner till diskussion.

Tips! Referenser som Nationalencyklopedin för att förklara ett fenomen eller ett verktyg är väldigt användbart. ex: web 2.0 (http://www.ne.se/sok/Web+2.0?type=NE)

Inledning är mer en frågeställning och en lång sådan. 1/6 av essän..

Syfte: påståenden måste ha en undersökning eller ett referat som bekräftar det.

Skriv inte exemplen eller andra detaljer i parenteser eftersom detta kan vilseleda läsaren till att tro att detta är referat och därmed bli ignorerat om det läses hastigt. Fläta hellre in detaljerna och exemplen i meningen.

Uttryck ska skrivas med kursiv stil alternativt citattecken.
Ser gärna till att du lägger in sidnummer på referaten eller skriver att det är elektroniskt.

När fler författare t.ex. Bergström m.fl. skrivs som referat i en mening så kommer testa skriva så här:
Bland annat Bergström tycker … (2007, s. 26)
Eller : I Boken nämns Lorem Ipsum Dolor sit ameth (Bergstöm m.fl. 2007 s.26).

”kommunikation fångar besökare att bli mer involverade i sidan istället för att de endast blir en statisk tittare på innehållet” (de va sidan 4 i times new roman pt 14)
detta fångar min uppmärksamhet och jag tänker genast på en av de mest populära youtube- kanalerna – ShaneDawson (http://www.youtube.com/watch?v=Vseze9ARpD8&feature=channel)

Harvard se: http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/harvard05.pdf


Det kändes som om det blev lite många upprepningar där i slutet och skulle gärna ha haft en lite kortare sammanfattning.

---

Fridas blogg är spårlöst försvunnen..den brukade vara här: http://tor.ei.hv.se/~dig08030/blogg/?p=282#comment-14212

Ganska intressant att få djupdyka i hur saker verkligen fungerar. Vi använder dessa verktyg nästan dagligen.

Tänkte i detta inlägg fokusera på hur vissa människor utnyttjar youtube som marknadsföring av sig själv eller produkter i vissa fall i form av webgalleri.
Definitionen av ett galleri, enligt Nationalencyklopedin, är en utställningslokal för konst (ne.se, 2010, elektronisk).
Så hur använder man då Youtube som en utställningslokal för konst?
I tidigare inlägg har jag gått igenom tutorials som man kan finna på Youtube om hur man skapar ett galleri och sedan har jag skrivit ett inlägg om fördelen med att ha digitalt sparat offentligt material inom den temporära konsten.

Jag har en tes: fler och fler kändisar dras till communities för att på så sätt kunna vara närmare fansen och lättare kunna avfärda falska rykten. Samt kunna göra egen PR för kommande skivor, filmer och dylikt.

Ett exempel är Aston Kutchers twittersida som frekvent är en källa för skvaller (aftonbladet, 2009, elektronisk).

Ett annat exempel är disneystjärnan Miley Cyrus som gör reklam för hennes armband på Youtube (Wikipedia,2010, elektronisk. Youtube, 2009, elektronisk).


Detta trots att det enligt användarvillkoren är förbjudet att använda Youtube i kommersiella syften eller som de uttrycker de så får man länka till en sida där det kommersiellt bruk är tillåtet men man får inte sprida reklam på Youtube i marknadsföringssyfte (Youtube, 2009, elektronisk).

En Youtubestjärna som använder youtube som ett webgalleri för hans musik är Tay Zonday.



Tay Zonday är mest känd som skaparen av låten Chocolate Rain, som för övrigt har över 46 miljoner visningar (Youtube, 2007, elektronisk). Tack vare Chocolate Rain och Youtube har Zonday fått en chans att påbörja en musikkarriär. 2007 fick han vara medverkande och medskapande i en reklamfilm för Dr. Peppers Cherry Chocolate och 2008 gjorde tv-serien South Park ett avsnitt med alla de populäraste Youtube fenomenen, däribland Zonday (Youtube, 2007, elektronisk. Wikipedia, 2010, elektronisk).

För att nämna någon mindre känd så kan vi ta Lina Eriksson som är en av dem som skapar så kallade "Speed Paintings" och lägger upp på Youtube (Youtube, 2010, elektronisk). En Speed Painting är en bild skapad analogt eller digitalt samtidigt som man spelat in och sedan speedat up för att få ett fint flöde till. Detta ger åskådaren möjlighet att se hur arbetet fortskrider, lite i likhet med happening, fast i och med digitaliseringen ger detta fler åskådare möjlighet att se verket skapas (Wikipedia, 2009, elektronisk).

Sammanfattningsvis: Youtube är ett medium som skapar möjligheter för gemene man men också ett medium som utnyttjas av kändisar för marknadsföring. Att ha ett webgalleri här är att vara en av de sökbara i mängden och möjligheten att spara det temporära så som kaffekonst. Ännu en fördel är att åskådaren kan genom kommentarer och rating interagera med galleristen. Detta skapar en tvåvägskommunikation som kan leda till att verk köps eller beställs utan att behöva några mellanhänder.

Källor:

Aftonbladet.se - "Jag känner kärleksbomben" [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-03-28
Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article4764607.ab

Wikipedia - Happening [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-06-12
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Happening

Wikipedia - Miley Cyrus [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-09
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Miley_Cyrus

Wikipedia - Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-06
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tay_Zonday

Youtube - Användarvillkor [elektronisk]
Uppdaterad: 2009
Tillgänglig:http://www.youtube.com/t/terms

Youtube- lillstrumpa87 - Neytiri Speed Painting II [elektronisk]
Uppdaterad:2010-01-01
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=8_jIYY0BYrA&feature=related

Youtube - mileymandy - Doo Da Doo Bracelets [elektronisk]
Uppdaterad: 2009- 09-06
Tillgänglig: http://www.youtube.com/user/mileymandy#p/u/1/hp4dabztChU

Youtube - TayZonday- "Cherry Chocolate Rain" Original Song by Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-28
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=2x2W12A8Qow

Youtube - TayZonday - "Chocolate Rain" Original Song by Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad: 2007-04-22
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=EwTZ2xpQwpA&feature=fvsr

Hittade en tutorial på hur man skapar galleri i flash på Youtube




Youtube - tutvid - Photo Gallery and Thumbnails: Flash Tutorial! [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-08
Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=cylX1lThTN0

Definitionen av ett galleri, enligt Nationalencyklopedin, är en utställningslokal för konst (ne.se, 2010, elektronisk).
Så hur använder man då Youtube som en utställningslokal för konst?
Här ser vi ett exempel på temporär konst som har fångats med kamera. Att det sparats digitalt gör att denna annars så kortvariga konstform ses av fler folk och inte längre kan ses som något flyktigt, vilket delvis sägs vara charmen med temporär konst (Wikipedia, 2008, elektronisk).



Fler exempel på temporär konst som bevarats och distribuerats vidare är sandmålningar av olika slag (Youtube, 2006, elektronisk). Ytterligare en temporär konstform i Youtube kulturen är matkonsten och som exempel däribland har vi kaffekonst.
Söker man på matkonst så dyker 47.500 resultat upp. Söker man på Coffee art finnes 13.300 resultat plus de 3470 som går under namnet "Latte art" (Youtube,2010, elektronisk). Här ser vi Barista Världsmästaren 2006 och Australiens Barista Champion från 2007, Scottie Callaghan skapa coffee art (scottiecallaghan.com, elektronisk. Youtube, 2007, elektronisk).




Sammanfattningsvis så vill det säga sig att Youtube eller annan form av webbgalleri ger oss möjligheten att uppleva den konst som vi annars hade gått miste om.


Referenser:
Elektroniska:

ne.se - galleri [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig: http://www.ne.se/galleri

Scottie Callaghan.com [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig: http://www.scottiecallaghan.com/

Wikipedia - Trottoarmålning [elektronisk]
Uppdaterad:2008- 12-04
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Trottoarm%C3%A5lning

Youtube - Eclectic Asylum Art - Michelangelo Sidewalk Chalk Art - Sistine Chapel Street Painting [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-10-01
Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=JRmbhCs3A2k

Youtube - ROCK3T - Sand art [elektronisk]
Uppdaterad:2006-04-17
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=-TXDSlhSo-U

Youtube - Scottie Callaghan - Latte/coffee Art By Scottiecallaghan.com [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-21
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=Cw_DALJl-V0

Youtube- Search; coffee art [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig:http://www.youtube.com/results?search_query=coffee+art&search_type=&aq=f

Youtube - Search; food art [elektronisk]
Uppdaterad:2010-01-12
Tillgänglig: http://www.youtube.com/results?search_query=food+art&search_type=&aq=f

Youtube - Search; latte art [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig:http://www.youtube.com/results?search_query=latte+art&search_type=&aq=f

Nu har jag kommenterat Lilja(http://tor.ei.hv.se/~dig08004/blogg/?p=133#more-133) och Nelhans (http://tor.ei.hv.se/~dig08030/blogg/?p=282#comment-14212 )essäer.

 

Reklamfinansierade medier

Finns de och vilka problem uppstår när man skapar dem?

 

 

 

Eva K. Halmemies 890919-2042

Högskolan Väst Trollhättan

Kurs: Digitala Distributionsformer HT09-

2010-01-03

 

 

1.1  Frågeställing

Går det att distribuerade media genom att finansierade det med reklam? Vilka problem uppstår när detta ska ske? Finansiella problem? Vad krävs? Vem vinner på reklamfinansierade medier?

1.2  Sammanfattning

I denna essä kommer det diskuteras reklamfinansierade medier- fördelar och nackdelar med dessa samt alternativet till reklamfinansierat. Hur ser framtiden ut för reklamfinansierade medier?

2.0 Hinder och möjligheter för reklamfinansiering

Det som hindrar oss från att skapa medier som helt finansieras av reklam är lagar som upphovsrättslagen, copyright (ne.se, elektronisk, 2010). Vissa artister, bolag och dylikt vill inte ta del av reklamfinansierade medier på grund av summan pengar man får är mindre än den man skulle få vid direkt försäljning av skivor, dvd:n och dylikt.

 

Stimpengarna är heller inte stora inom medier som till exempel Spotify. Enligt Carl Andersson får den låt som spelats mest – Lady Gaga’s Poker Face endast 1150 kronor i stimpengar (Andersson, 2009, elektronisk. Spotify.com, 2009, elektronisk) .

I artikeln om Karl Erik Gustafssons bok Reklamens makt över medierna påpekas reklamen roll för mediernas utveckling och överlevnad. Enligt denna artikel skulle inte massmedier ha överlevt utan reklamen eftersom hälften av massmediers intäkter är beroende av den inkomsten.

 

 

Även mångfalden skulle tryta av bristen på reklam eftersom reklamen ger dem den finansiella fördelen för nya medier att uppstå.

(sns.se, elektronisk, 2006).

2. 4 Olika sätt att finansiera:

Produktplacering; att stategiskt placera ut en produkt som man vill marknadsföra i en specifik kontext (Bergström, 2007 s.60), ex: att strategiskt placera en dricka som får spindelväv på sig i filmen Spiderman (youtube.com, elektronisk, 2007). Fördelarna med denna marknadsföring är att informationen tas upp omedvetet och är inte lika lätt att spola förbi eller gå ifrån som en reklampaus. Nackdelarna kan dock vara att publiken och manusförfattarna kan irriterar sig på att fokuset läggs på produkterna istället för själva berättelsen (Bergström, 2007, s. 61).

Reklampauser: Tv-reklam introducerades i sverige först vid 1987. Den första svenska kanalen som reklamfinansierades var kanal 4 i början av nittiotalet (ne.se, elektronisk, 2010).

 

Reklampauser

Mellan programmen och även i mellan klippen i en tv-serie finns det reklampauser på några minuter. Det finns dock hot för att denna information inte kommer fram. Hoten består i grunden av att konsumenten blir besvärade/irriterade av reklamen vilket resulterar i att denne spolar förbi eller byter kanal (Bergström, 2007, s. 60).

 

 

 

 

Avgift

Att betala för att se något reklamfritt är ett alternativ till reklamfinansierad media. Till exempel har vi tv-avgiften på cirka 2000 kronor om året för de svenska reklamfria medierna; SVT’s kanaler, UR och SR (svt.se, elektronisk, 2009). Andra tjänster som Spotify erbjuder ett konto utan reklam i en månad för 99 kronor, per år blir detta 1188 kronor (spotify.com, elektronisk, 2009). Aftonbladet.se erbjuder mer information och fullständiga artiklar för 299 kronor om året – dock är tidningen reklamfinansierad och har detta som ursprungs inställning (aftonbladet.se, elektronisk, 2010).  

3.0 Diskussion

Enligt Karl Erik Gustafssons tre perspektiv för reklamstudier (sns.se, elektronisk, 2006) samt en framtidsdiskussion.

3.1 Utifrån reklammakarens/annonsörens perspektiv

Produktplaceringen gör att annonsören kan marknadsföra utan att ställa till med irritation. Vid produktplacering kan även en specifik målgrupp bli lättare att nå ut till i och med att man redan då, utifrån mediets genre, får en aning om vad konsumenten tycker om. Ett exempel på detta är om man är inne på youtube så visas en lista på liknande klipp under informationsfältet till höger (youtube.elektronisk, 2009).

 

3.2 Utifrån mediets administratörs/mediets perspektiv

Utan reklam skulle inte medierna ha råd att existera är ett påstående (sns.se, elektronisk, 2006), men personligen skulle jag säga att det finns alternativ- dock kostsamma. Till exempel har jag tv-avgiften på cirka 2000 kronor om året för de svenska reklamfria medierna; SVT’s kanaler, UR och SR (svt.se, elektronisk, 2009). Jag tror att reklam gör medierna billigare att skapa eftersom dessa är ger medierna större inkomster och därmed större spelutrymme för kreativiteten.

 

3.3 Utifrån användarens/konsumentens perspektiv

Frågan här är egentligen om konsumenten är villig att betala eller om det är värt att få gratis underhållning med reklam? I dagsläget finns det ett urval av distributionsformer där man kan välja att betala en viss summa pengar för att slippa reklamen (spotify, elektronisk, 2010. wikipedia, elektronisk, 2009). Något man måste tänka på är dock att man oavsett vill eller inte är skyldig, enligt lag, till att betala tv-avgiften till Radiotjänsten om man äger en tv-mottagare (svt.se, elektronisk, 2009. wikipedia, elektronisk, 2009).

3.4 Framtiden?

Framtiden kommer ge konsumenten större kontroll över deras reklamexponering. En större valbarheten är framtiden inom medierna och finansieringen kommer ske genom det som konsumenterna väljer personligen. Det vill säga, urvalet av tjänster, så som Voddler och Spotify, med valbart utbud av konton som är antingen avgifts- eller reklamfinansierade kommer att utöka. Denna valbarhet märks redan nu av i tv- och radiokanaler och webbsidor som inriktar sig på specifika målgrupper.

 

Reklamfinansieringen inom medierna kommer troligtvis överleva med en viss modifikation. Reklampauserna i tv kommer allt eftersom dö ut i och med att fler skaffar sig inspelningsbara digital boxar och mer än gärna spolar förbi reklamen.

Dock kan denna metod överleva inom området av direktsända medier då själva poängen med direktsänt är att man ska se det samtidigt som det händer och därför inte använder sig av inspelningsläge.

Produktplacering kommer troligtvis bli ännu vanligare i visuella medier eftersom denna metod av marknadsföring är en tyst och mindre irriterade och märkbar än reklampauserna.

 

 

Dock är faran i denna metod att konsumenten inte längre aktivt noterar vad som marknadsförs och annonsörerna får därmed förlita sig på konsumentens undermedvetna.

Som vi redan nu märker av så förflyttas fler kanaler och medier till nätet och får därmed en större publik. Vilket leder till annonsörerna använder sig av IP-adresser för att försöka identifiera möjliga målgrupper för produkterna. Ytterligare för att nå deras målgrupper kommer annonsörerna kunna identifiera möjliga konsumenter genom historik och annan information på konsumentens profil/konto – förutsatt att mediet som används tillåter detta.

 

4.0  Referenser

4.1 Elektroniska

 

Aftonbladet.se – Plus prenumeration

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig:http://wwwc.aftonbladet.se/jsp/commerce/start.jsp?sellSiteId=19&returnPath=http://www.aftonbladet.se/plus/&t=46&specialSellSite=true&noMiddle=false

www.kvp.se - Andersson, Carl V - Lady Gaga tjänar 1150 kronor på Spotify

Uppdaterad: 2009-11-20

Tillgänglig: http://www.kvp.se/noje/1.1787187/lady-gaga-tjanar-1150-kronor-pa-spotify

 

www.ne.se – copyright

Tillgänglig:http://ne.se/copyright

Senast besökt: 2010-01-03

www.ne.se – reklam-tv

Tillgänglig: http://ne.se/reklam-tv

Senast besökt: 2010-01-03

www.sns.se - Referat från seminariet den 25 maj 2005 -Reklamens makt över medierna

Tillgänglig: http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=986

Uppdaterad: 2006-09-12

www.spotify.com – Spotify Premium

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig: http://www.spotify.com/en/products/premium/

www.spotify.com - Top 100 Spotify tracks of 2009

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig: http://www.spotify.com/en/top-100-spotify-tracks-of-2009/

Svt.se - SNABBFAKTA OM SVT 2009

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig:http://svt.se/content/1/c8/01/02/61/32/snabbfakta%20med%20loggor%202009.pdf

 

 

 

 

 

 

 

 

Wikipedia  - TV- avgift i Sverige

Uppdaterad: 2009- 05-18

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/TV-avgift_i_Sverige

Wikipedia – Pay-per-view

Uppdaterad: 2009- 09-28

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pay-per-view

Youtube- breakdancingfish- Spider-Man Product Placement

Uppdaterad: 2007-04-07

Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=T-gPfJLLl8g

Youtube – YouTube - Welcome to YouTube

Uppdaterad: 2009-10-27

Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=TsUD1za9TA4&feature=player_embedded

4.2 Tryckta

 

Bergström, Bo - Effektiv Visuell Kommunikation

2007

Carlsson Bokförlag

Stockholm

• Googles videosökningsfunktion (bra arbetsplats?)

• Enkelt att använda

• Ett forum för kreativt uttryck

Nu har jag ÄNTLIGEN en micsladd, så att jag kan göra min podcast.

Vad heter de på svenska? delayed... senarelagd?

Här är vad min podcasting om Spotify hade handlat om :

En upptäckt av en obefintlig mickabel gör livet surt. Detta kommer resultera i en kreativ lösning...

Ordet podcasting sägs komma från antingen Apples bärbara produkt för lagring av ljudfiler: iPod och det engelska ordet för sändning- broadcast.