vanellsart

Om man alltid ska referera till någon, hur var det då för den första som skrev en uppsats?

Eller hade en tes? De kan ju inte ha refererat till någon och om de i så fall refererat till någon då måste denna personen ha någon slags grund för sin tes.

När började refererandet gälla? Eller argumenterade man fram alla sina svar innan man kunde referera?

Är refererandet enbart till för att man ska slippa göra undersökningar?

För logisk sett så borde det väl vara undersökningar som ersattes av referenser i att peka på att det finns något som bekräftar tesen.

Tänk om de började referera redan under medeltiden? Då skulle det ha varit svårt att komma med påståenden. Fast iofs. om de sa att påven hade sagt detta, så skulle det ha varit ett generellt accepterande av fakta.

Så det kanske ändå är bäst med undersökningar? För referenser kan bara bekräfta att någon annan också har upplevt detta.

Mycket i skolan, mycket på Kåren, mycket i världen.

I skolan jobbar jag och min c-uppsats partner (http://www.fridanelhans.com/blogg/) med att samla in referenslitteratur till vår uppsats.

Vi kommer att fokusera på hur man skapar en "sociala medier för dummies". Med just inriktning på företag/ideell verksamhet och marknadsföring.

Just nu håller jag på med ett projekt som kallas WYSIWYG inspirerar tillsammans med 3 andra styrelsemedlemmar i mitt utbildningsutskott (WYSIWYG - för Data,IT & Media studenter: http://zigzag.shv.hv.se/wysiwyg/torsko/?page_id=82).

Samt håller jag på med att jobba för Herrmiddagen 2011 (en tradition på vår skola se event : http://on.fb.me/dW3pNX) Planering och möten samt lite affischer, märken och annat som ska fixas. Men kan inte nämna några detaljer, då allt sker i hemlighet och ska bli en överraskning för killarna.

I världen så är det revolutioner och naturkatastrofer. Vill man ens kolla på nyheterna? Något som blivit en stor snackis är detta med kärnkraftverk. På skolan är det nästa vecka en Miljövecka (http://on.fb.me/dQK4Dp) och då kommer även kärnkraftverk diskuteras  (http://on.fb.me/gwuZMA)

Jag gillar inte riktigt tanken på kärnkraftverk. Men de skulle vara intressant att få lära sig mera, men frågan är om man hinner gå...

en sak jag tror jag hinner med dock är bokbytardagen (http://on.fb.me/gfcETd).

Samma dag som jag börjar att jobba som studentinformatör för Tria (http://bit.ly/i1cOfG)

Så det är lite vad som händer i mitt liv just nu.

För att inte glömma Earth Hour på lördag! (http://www.facebook.com/event.php?eid=152112428164296)

Förra året gick jag ut på stan och tittade lite på vilka företag som släckte ner och var de släckte ner inne i Trollhättan. Jag fotograferade även lite grann, men det blev ganska suddigt i och med mörkret och regnet.

Vid Högskolan Väst

Studentlägenheter Elefanten Trollhättan

Som tidigare nämnt så tror jag på sociala medier och på gratis medier generellt.

Det blir då lite underligt för mig när jag ser nyheter (eller nyheter och nyheter 1 månad gammal) som denna:

"As BSkyB's Sky Songs plays its last tune, Media Week analyses whether online music services have a sustainable business model in a market where consumers are 'fickle and spoilt for choice'

There has been a run of bad news in the world of online music. Last November, Spotify revealed it made an operating loss of £16.4m in 2009 - despite 250,000 paid subscribers by the end of that year - and in DecemberSky announced it will close its online music venture Sky Songs today (7 February) due to disappointing customer take-up."

Då ställer jag mig frågan: Tar de tillräckligt betalt för reklamen? För spotify ett av företagen de nämner i denna artikel har ju olika tjänster: Open, Unlimited och Premium

Och 250, 000 betalande kunder. Om dessa är enbart Unlimited kunder för 49SEK

så tjänar Spotify ändå 12 miljoner på bara dessa. ( 250, 000 x 49 kr = 12, 250 000)

Och om alla har Premium konto så tjänar Spotify in runt 25 miljoner. Så mellan 12-25 miljoner får Spotify in i intäkter av bara betalande kunder. Sen bör vi tänka på att det blir ett minus på för distributionsrättigheterna för musiken vilket blir... ehm? 10 miljoner låtar gånger onämnd summa. Beroende på vilket avtal de har med STIM/annan nämnd/ artist/upphovsmän.

PLUS de vinster som de går med i och med reklamdistributionen för gratiskontona.

Så tar de tillräckligt betalt för reklamdistributionen? Det är min fråga.

För det som lockar användare är att det finns ett medium som är gratis/hyfsat billigt och tar man bort detta ur ekvationen så faller hela konceptet för spotify. Så om något - kanske höja distributionspriset för reklamen?

Läste att en tv-kanal kan tjäna 48 miljoner på reklamen mellan filmpauserna enbart - tänk då vilka möjligheter Spotify har!

---

Länkar:

---

Måndag:

Påbörjade dagen 7.00 med att packa, diska, städa.

I och med att jag läser Forskningsmetodik så gick på föreläsning om enkäter under eftermiddagen.

Under eftermiddagen/kvällen klippte jag min väns hår. Första gången jag klippte långt killhår utan trimmer. Sedan blektes detta och färgades rosa (på hans begäran).

---

Tisdag:

Påbörjades med läsa en vetenskaplig artikel om bedömningsförmåga i design och tillsammans med min grupp förberedde vi oss på opponering.

Fortsattes med enkät-formulering. Vi (det var också ett grupparbete) hade bestämt oss för att fråga om Sociala medier och folks användning av dessa.

• Vilka sociala medier använder du?
• Hur ofta använder du sociala medier?
• Vad använder du sociala medier till?
• Använder du någon social media-plattform för att logga in på andra sidor som t.ex. feber.se?
• Om ja, så varför?
• Vilken av följande förutsättningar skulle du acceptera för att få använda dina sociala nätverk?

Efter detta designade jag ett födelsedagskort till en man som fyllde 50 år.

---

Torsdag:

Påbörjades med att tillsammans med min grupp jobba på enkätens sammanställning och Power Point inför redovisningen. Vi blev glatt överraskade över den stora deltagarsumman 67 stycken.

Lite innan tolv hade jag tagit mig till skolan för att informera gymnasieelever om min utbildning. Där stod jag lite över tre timmar och talade om för de intresserade hur fantastisk min utbildning är. De vanligaste frågorna man får när man står och informerar om Digitala Media är - Vad blir man? och Vad går det ut på?

Mitt vanligaste svar brukade låta något så här:

På min utbildning får man pröva på alla de olika element som utgör digitala media. Man får testa på 3D animation och modellering, Digitalt Filmskapande och redigering, Digitalt Ljudskapande och redigering, Digital Grafisk design, Webdesign och Efterproduktion.

Och om de kände till programmen mer så nämnde jag även vilken mjukvara vi använde. Namedroppade lite med Avid, Maya, Protools, Indesign, Illustrator, Photoshop, Dreamweaver och AfterEffects.

Sedan sa jag att man får inte bara de praktiska kunskaperna man behöver för att kunna skapa media. Vi får även lära oss hur man designar verk för användare, hur man är pedagogisk och olika tekniker att lära sig, Distributionsformer och berättarteknik.

Min utbildning resulterar i en digital portfolio som man sedan kan visa upp för blivande arbetsgivare. Förutom att man kan skapa mediaverk, så kan man även argumentera för/reflektera över designen och varför det skulle fungera bättre än andra alternativ. Eftersom det är en så pass bred utbildning så kan man inte säga att man blir något specifikt om man inte riktar in sig på något. Till exempel har jag klasskompisar som fokuserar sig på 3D, andra på webbdesign och jag riktar in mig på marknadsföring och reklam. Och vill man inte nischa sig så kan man kalla sig själv för mediadesigner.

Jag pratade även med en representant från Innovatum som tyckte jag borde starta eget. Hon föreslog att jag skulle kolla in deras nya projekt 4K. Det är lockande att starta eget, om inte annat så ialf. som konsult.

Efter detta redigerade jag lite i dagordningen för att lägga till lite saker som uppkommit under dagen. Eftersom Studentkårens forum var nere så mailade jag ut dessa så att alla skulle kunna ha tillgång till en innan och efter mötet. Jag skrev ut dagordningen och så var häftapparaten borta så jag vek in kanterna så att papperna skulle hålla ihop sig. Vi hade W.Y.S.I.W.Y.G. möte.

---

Fredag:

Hade lite svårt att somna och vaknade 5.20 efter 3-4 timmars sömn. Men det gjorde inget, jag var för peppad för att känna av tröttheten. Jag gick till Kåren då vi skulle samlas där innan sju för att förbereda oss inför dagen med information och utdelning av arbetströjor. kl. 6.35 var jag där, lite onödigt tidigt för jag var först på plats och har inte nyckel in till kåren. Sånt händer ibland när jag är peppad. När de sedan kom gick de igenom brandutrymningsplanen och gav oss tröjor, vatten, mingelbiljett, lunch- och frukostkuponger.

Sedan var det bara att vänta in företagen och då passade jag på att hjälpa till lite vid informationsdisken samt att försöka sprida lite positiv energi till de andra företagsvärdarna. Sedan kom mina företag och de var alla jättetrevliga. Jag gick igenom brandutrymningsplanen och försökte hjälpa dem efter bästa förmåga. Dock var de båda väldigt välorganiserade så jag blev en smula sysslolös ibland. Jag spred deras broschyrer och så gick jag till informationsdisken och hjälpte till lite. Frågade studenter vad de pluggade och försökte efter bästa förmåga dirigera dem till företag de kunde vara intresserade av.

Eftersom det var en arbetsmarknadsdag så passade jag även på att under mina lediga stunder att prata lite med intressanta företag/verksamheter och locka folk till W.Y.S.I.W.Y.G.s inspirerande dag.

Under eftermiddagen/kvällen var det After-InWest mingel där vi fick möjlighet att mingla med företagen, äta god mat och underhållas av trollkarlen och komikern Henrik Rosenqvist. Det fanns även möjlighet att gå till ut efteråt. Men efter en så pass händelserik dag och händelserik vecka så var jag en smula trött, så jag valde att avstå.

När jag är peppad kan jag bli lite av en "tidspessimist". Här ser ni mina ensamma fotspår framför kårhuset.

Idag var jag och handlade lite mat inför veckan. Fattig student som man är, så vågade man nästan inte hoppas på att pengarna skulle räcka till allt jag behövde. Men det gjorde det gott och väl. Under shoppingen så insåg jag att affärens billigaste varor var just deras eget märke. De var till och med billigare än de budgetvarianter som klassas som vardagasmat för oss studenter. Så jag passade på att köpa bacon, ägg och tonfisk för extrapris (bacon och tonfisk brukar vara lyxmat med min ekonomi). Genast sätter en gammal reklamlåt igång i huvudet och jag kan inte släppa den. Om ni inte minns, så får ni här höra en variant på den gamla sången:

Eftersom jag nu studerar Entreprenörskap i Media så influeras jag av det jag lärt mig under kursens gång.

Om man gör en liten analys på detta så kan man se på hur marknaden ser ut i dagsläget. Kanske finns det anledning till varför dessa varor är som billigast just denna vecka?

Marknaden består alltså av fattiga/fattigare människor som behöver mat under januari.

Konkurrensen består utav billigare matmarknader som erbjuder liknande varor för några kronor billigare.

men:

Ni som lägger upp en bild på något ni själva inte skapat, har ni tänkt på vilka copyright lagar ni bryter emot? 
Delvis kränks upphovsrättsmannens ekonomiska rätt iom att exponeringen inte ger upphovsrättsmannen någon vinning. 
Delvis kan även upphovsrättsmannens idealiska rätt bli kränkt  t.ex. iom att exponeringen sker i en osmickrande kontext. Om omnämnandet av upphovsmannen glöms så har ni indirekt påstått er själva skapat verket.

Ge mig mer!

Jag har aldrig påstått att jag är perfekt.

Jag har aldrig påstått att jag är fulländad.

Jag är här för att lära mig.

Får jag kritik ser jag det som ett steg i min utveckling.

Får jag kritik ser jag det som en utmaning - Kan jag ytterligare förbättra något?

Gör om - gör rätt sägs det.

Gör om - gör bättre! Säger jag.

Blir driven av att motbevisa personen som kritiserar mig.

Visa på att jag kan.

Visa på att jag inte är komplett, men jag lär mig och jag är dynamisk.

För att inte tala om att man blir en smula ödmjuk av att fela och bli kritiserad.

Så utmana mig! Kritisera mig! Jag är inte rädd för att utvecklas.

---

Min vän klagade häromdan på en musiktjänst som är ganska stor och har tillgång till uppgifter som med rätt teknik skulle kunna använda sig av en mycket riktad reklam.

Det fick mig att reflektera över detta med riktad reklam i sociala medier.

I och med den teknik som låter sändaren av reklam skapa en individuell profil av vad jag som individ är intresserad av i musikväg, politiska preferenser, intressen, social/civil status, utbildning/jobb, ålder och dylikt.

Så kommer reklamen fördelaktigt få en snävare och förhoppningsvis mer intresserad målgrupp.

t.ex. Alla vampyrfilms älskare älskar inte Twilight serien. Här har vi alltså en fint definierad målgrupp av först kategori och sedan specifika subjekt. Ett socialt medium kan med rätt tillgång till information skapa en profil för reklamen så att den når rätt sorts målgrupp. För visst blir vi användare lite irriterade om vi får något som påminner om vårt intresse men är av just den sorten som vi inte tycker om.

Ett annat exempel är matpreferenser, jag kan vara lite specifik när det kommer till vissa matsorter: t.ex. Jag gillar inte fisk- men jag älskar tonfisk. Om vi ser detta utifrån samma modell jag nyss beskrev för er: Kategorin är: Fisk och generellt tycker jag inte om denna kategori. Specifik är: Tonfisk vilket jag tycker om. Om jag då skriver i mitt sociala medium i min profil: Jag gillar inte fisk - men tycker om tonfisk. Så kan detta noteras och göra mig till en definierad målgrupp.

Målgruppsinriktad reklam är inte lika definierad och oftast beroende av undersökningar på stora grupper. Personligen anser jag det aldrig vara bra att kategorisera människor eftersom jag anser oss vara individer som råkat hamna i ett kollektiv. Men sen finns det även argument som talar för detta, då folk kan känna ett visst obehag av att ha en stor klump av information om dem sittande hos någon annan. Då kanske det känns bättre att vara "en i mängden".

Summering:

Riktad reklam i sociala medier:

Fördelar:

• definierad efter individens önskemål
• når fram till rätt målgrupp
• Underlättar shoppandet för kunden som slipper söka ut varor

---

Kulturarv? Vad är det för något? Frustrerande är det. Frustrerande att det har en så pass stor och odefinierad förklaring. Jag låg och vred och vände igår natt i ett försök att förstå begreppet. En stund kan jag känna att jag förstår det, i nästa stund kan det kännas diffust. Men jag kom fram till en liknelse som hjälper mig i förståelsen av begreppet.

Konst är allting - allting är konst. Den officiella stämpeln för konst utnämns av specifika personer.

Kulturarv är som konst- Kulturarv är allting. Det officiella kulturarvet utnämns av specifika personer som markerar denna med en kringla.

Det handlar inte om egenvärde utan snarare av skaparvärde. Jag är ingen stor designer, ingen kändis men det jag har skapat är skapat med omsorg och ibland av ren skaparglädje.

Så vad är det som avgör hur mycket det ska kosta?

Tidåtgången? Hur pass stort verket är?

Här har vi en YouTube artist som har lagt upp sina låtar på iTunes: http://bit.ly/snuffiesong

Det jag vill säga med detta är att han har värderat en låt på 19 sekunder (bestående mest av ljudeffekter) lika mycket som hans andra låtar. Så då är det inte storleken som avgör värdet? Fast det kanske är ett försäljningstrick att inte sälja den för mindre?

Så vad är det som avgör värdet? Hur ska man värdera sig själv och sina verk? Hur mycket man har lidit och blött för dom? Hur lång tidsåtgången var vid skapandet?

Fast det känns inte rättvist att döma värdet utifrån tidsåtgången. För man kan få de bästa idéerna på väldigt kort tid och sedan komma igång direkt eller så kan man få en dålig idé och göra ett värdelöst arbete men under längre tid.

Så vilka faktorer går då in vid värdering av skapandet? Materials kostnad? Tidsmarginaler? Kändisskap och Rykte? Originalitet?

---

På tal om kreativitet. Denna kvinna,Elizabeth M. Gilbert talar om hur pass svårt det kan vara att känna pressen av kreativiteten och kanske bristen på den i ett yrke som kräver det. (Hon är förövrigt författaren till Eat,Pray, Love [2006] som i år blivit filmatiserad http://bit.ly/9SHai2)

Jag gillar hennes sätt att tänka på kreativitet och hur man ska hantera inspirationsflöden.

Det liknar mitt sätt att hantera inspiration. Fast istället för att ignorera inspirationen så låter jag den ligga och på sätt och vis bubbla i minnet tills den mognat till något.

Sen finns det andra vis att hantera kreativitetsbristen på. Jag kan känna att de är svårt att sätta sig framför ett alldeles vitt papper och börja måla.. men drar jag ett streck, då kan jag visualisera målningen.

Det jag vill ha sagt är nog att man kan vänta på inspirationen eller så kan man skapa en miljö för den.

Ett annat trick jag använder när jag får skrivkamp eller liknande är att byta omgivning. Några av mina idéer har kommit till mig under ett toabesök. Det hjälper en att tänka utanför den fysiska lådan (Outside the box).

Tidspress är även en ganska bra faktor som motiverar och klämmer ut saften ur de sista tankarna. Jag är, och jag erkänner det gärna, en deadline kamikaze. Det kan ha att göra med att jag låter tankarna gro och inspirationen växa under kursens gång och i slutet sitter jag där tills jag klämt ur mig varje droppe av inspiration. Jag säger inte att det är idealiskt, men det fungerar.

Sen finns det såklart vanlig brainstorming, och det sägs att två huvuden tänker bättre än en.

Till exempel:635 metoden Metoden går ut på att man sitter i gruppen beståendes av sex personer. Dessa sex personer skriver ner tre idéer var och sedan utvecklas dessa idéer då de skickas runt bland deltagarna i fem omgångar. På detta vis får alla deltaga i utvecklings- och idégenererande processen. Dessutom kan ingen kräva rättigheter då alla har deltagit i idéutvecklingen (Löwengren & Stolterman, 2004 s. 96).

Fast det funkar bäst då man ska skapa för att utveckla något eller utifrån en given situation.

Skulle nog säga att det finns två olika sorters kreativitet: Den ordinerade och den fria kreativiteten.

Men den ordinerade menar jag att det finns ett syfte i skapandet- att utveckla och att uppnå ett önskat mål på någons begäran.

Med den fria kreativiteten så menar jag den som ingen tvingat på oss- den vi gör av egen skaparglädje.

Här kan jag tycka att det är lättare att bli ordinerad till att skapa något då för att ha någonting att gå på medan andra tycker tvärtom. Det är därför jag sällan har en klar bild av vad jag vill skapa innan jag satt penseln på canvasen. Några riktlinjer skadar inte de ordnar upp i kreativitetens kaos.

Det handlar om hur de ska så kallat "harmonisera" (andra passande synonymer: mastra, jämställa, efterapa, likställa osv.)

Med andra ord skapa en någorlunda kontinuitet i reklamflödet från våra svenska kanaler.

Kanal 5, en av de större (kommersiella) kanalerna, sänder ut under brittisk licens (http://bit.ly/9w5U9n) och har därför även andra rättigheter än de semi-kommersiella (Då vi betalar tv-licens för denna: http://bit.ly/d3zp1x) tv4.

Därför har de bestämts- om vi nu ska förlita oss på artikeln- att svensk tv-reklam ska bli mer likt den brittiska- med andra ord gör detta att det blir mer produkt placering, lösare lagar om alkoholreklam och dessutom legaliseras reklam riktat mot barn. Utöver detta skulle det bli generellt sett bli lagligt med mer reklam på tv.

Min personliga åsikt om detta är att det är bra om det skapas utrymme för screeningtid, dock vet jag inte om vi som svensk nation- en nation som inte är lika stor i vår konsumkultur som t.ex. USA ska ha all denna tid? Blir det inte inflation på reklamen om det sänds så mycket? Jag tycker det är bra att det skapas mer tid för reklam eftersom detta ger mig ökad chans att få jobb inom denna branch - dock vet jag inte riktigt hur de tänkt sig när fler boxar kan pausa och spola ca. fem minuter och därmed kan även reklamen spolas förbi.

Risk för reklam-inflation?

Produktplacering tycker jag som både konsument och media designer är ett bra koncept. Tanken är att det är något diskret som ska omedvetet få oss vilja köpa det. Dock måste jag motsäga denna tes genom att hänvisa till de kognitiva förmågorna - Att se något och att uppmärksamma något är inte samma sak.

Angående reklam riktat mot barn-lagen så har kanal 5 och tv4 sagt sig inte vilja sända sådant.

Tänker tillbaka på min barndom och för några månader sedan. I min barndom var jag helsåld på Lätta-reklamen och blev nästan sur när mamma köpte lätt och lagom istället (nej, detta är inte produktplacering då jag inte är betald av företagen). Så det jag vill säga med detta påstående är att jag som barn var lättpåverkad av vilken reklam som helst, det spelade ingen roll om den var riktad mot mig eller inte. Det som fanns på tv var det bästa i min mening. Det finns även de som säger att barn/ungdomar är de största och viktigaste konsumenterna då de påverkar omgivningen i stor bemärkelse. Ex: Ett barn har coola skor- någon annan vill ha likadana - tjatar på Vuxen- Vuxen köper.

Så det spelar ingen roll vem som håller i pengarna, på sätt o vis är vi alla konsumenter vare sig vi är självförsörjande eller om vi har "sugardaddys".

Den saken som hände mig någon månad sen och har sen dess fått mig att ytterligare kontemplera över barn och reklam är när jag satt i vardagsrummet hemma hos min vän och dennes systerdotter ser en sak på tv och jag kommenterar genast:

-Vad töntigt! *fnys*

-SÅN VILL JAG HA! utbrister hon alldeles entusiastiskt i samma ögonblick.

- Men, varför då? Det är bara skor som lyser. säger jag och tänker "Det hade vi redan när jag va ung".

- Dom är häftiga, jag måste ha dom!

Jag fnyser och tänker på hur otroligt lättlurad man är som barn. Barn är inte en eftertänksam konsumentgrupp- barn är en efterapande konsumentgrupp.

Jag vill säga att jag är emot reklam som riktas mot barn, men kan inte riktigt fullt ut argumentera för det. Det eftersom jag själv minns hur lättpåverkad jag var -oavsett den tänkta målgruppen för reklamen. Det spelar som sagt ingen roll vem målgruppen är inriktad på eftersom reklam påverkar barnen i alla fall. I slutändan är det ändå försörjarens ansvar att se till att familjen inte blir en efterapande konsument grupp.

Som slutord måste jag dock ge lite ros till licenskanalerna då dessa inte (eller ialf. borde inte) innehålla reklam.

Dessa ger dagens försörjare ett val- göra barnen till källkritiska tv-tittare som inte luras av tv-reklam eller sätta på en licenskanal utan reklam.

Jag studerar Kulturarvets frågor denna sommar.

Idag fick jag reda på att Motala (min ursprungsort) har gett det kungliga brudparet en gratis klättring i radiomasterna. Vad säger detta om Motalas kultur? Brist på det? Okänt? Jag är inte hundra på om folk generellt sett tänker på radiomaster så fort de tänker på motala. Motala verkstad- ja, Slussar - ja, Vätternrundan- ja, Vättern/Vattenfestivalen - ja, von Platen-ja, Varamon och Bilmuseum- ja. Solfjädersformad stad- ja. Men jag har nog aldrig tänkt över radiomasterna som något kulturarv. Är radiomasterna kulturarv? Hur gamla är de? Hur KÄNDA är de?

Ni kommer kanske ihåg mitt exempel: http://www.sydsvenskan.se/sverige/article200772/Jysk-falldes-for-konsdiskriminerande-reklam.html

Här utesluter de det ena könet för att rikta sig in på stereotypiska roller av kvinnligt och manligt. Detta hände runt julen vid 2006. Detta anmäldes ERK - Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam. Och i detta fall fälldes även Jysk för deras reklam som "befäster gammaldags könsroller" som Kinga Sandén så väl uttrycker det i Sydsvenskan (http://www.sydsvenskan.se/sverige/article200772/Jysk-falldes-for-konsdiskriminerande-reklam.html) för nästan fyra år sedan.

Saken är den, att det fortfarande idag 2010 förekommer reklam som riktar sig specifikt på målgrupper utifrån de klassiska könsrollerna. Beror detta på ignorans? Tryckfel? Brist på utbildade Art Directors/Marknadsföringsansvarig eller liknande? Eller är det en ful ovana vi dragit med oss från äldre generationer?

Jag vet själv mycket väl att det är svårt att jobba bort ovanor. Jag vet själv med mig att jag har sagt eller haft stereotypiska föreställningar. Men ibland är det lite svårt att inse att alla är inte hetro och alla är inte rosa eller blå bara för att de är tjej/kille. Innerst inne så vet jag att vi individer och ska inte behöva stå som reklampelare/ambassadörer för något så ytligt som ens kön.

Åter vidare till själva ämnet- Just detta med reklam som är genusriktad. Hittade nyligen en liten banner på Youtube då jag satt i godan ro och kollade på komiska klipp från collagehumor (http://www.youtube.com/watch?v=nVjwQn6Qd5g&playnext_from=TL&videos=u7AizJk0_cM). Den flickade till i högerkant alldeles snabbt men jag hann uppfatta ordet "tjej" och färgen rosa. Så blev bannern väldigt intressant så jag uppdaterade sidan för att se om jag verkligen hade sett rätt. Denna gång såg jag TJEJ SPEL tydligt skrivet ovanför två små rosa bilder.

I och med att bilderna var så snabba blev jag även fundersam på om de (producerarna) ville skapa subliminal perception (http://sv.wikipedia.org/wiki/Subliminal_perception) .  Denna "teknik" går ut på att visa bilder snabbt nog så att vi inte hinner processera hela bilden och på så sätt läggs de i vårat undermedvetna. Detta klassas som psykologisk manipulation och är fullständigt olagligt i Sverige.

Förutom detta så vill jag peka på det jag nämnt tidigare; Två bilder med långhåriga figurer med rosa bakgrund, stora ögon, hjärtan, vita vingar och rosetter. Och ovanför allt det här står det i versaler "TJEJSPEL".

Kruxet sitter här: Detta är svensk reklam, inriktad mot svenskar, fast med distributör utomlands.. vad kan göras?

Jag tror det gäller samma sits som med reklamen på femman. Då distributören är utomlands så gäller inte heller svensk lag här. Därför är det bland annat okej att rikta reklam mot barn och skapa stereotyper?

För övrigt vill jag nämna att ERK inte längre finns och att har vi klagomål så får vi vända oss till reklamombudsmannen (http://www.etiskaradet.org/stadgar.html).

Tänkte detta kunde vara bra att nämna, så vi tänker oss för när vi gör reklam och inser att vi inte lever på 50-talet med kärnfamiljen Svensson. Vi är individer och inte stereotyper - kan vara matnyttigt tänk för oss på Digitala Media.

För vi är ju konsumenter och vi vill gärna att allt ska vara GRATIS, billigt eller värt pengarna om vi ska införskaffa oss något. Men det är inte särskilt troligt att allt kan vara gratis, mat till exempel.. inte hela tiden ialf.

Men ett område som jag tror skulle kunna fungera med denna gratisidé är nog media..

Vi har sett Gratis tidningar, Gratis musik och i några fall även Gratis film.

Allt är GRATIS till kostnaden av reklam.. ? Idealiskt tycker jag! Kanske lite partisk i just denna fråga.. eftersom jag själv är intresserad av reklambranschen och skulle inte ha någonting emot ifall det skapades fler yrken inom området.

Men tänk efter: Gratis film.. som på TV... fast utan TV-licens krav!

Och för dom som inte gillar reklam= köp bort det?

Jag älskar verkligen den här idén.. önskar bara att den appliceras på fler områden, för Gratis är verkligen gott.