Filmen återupplagd.

http://www.youtube.com/watch?v=nITkgimOjTw&feature=player_embedded#

DDB inför min podcasting

Inspiration?

se denna lilla kortfilm:
http://www.youtube.com/watch?v=y-MSL42NV3c
Han sammanfattade mitt arbete så bra!

podcasting.se
På sidan kan man spela upp podcastingar direkt, ladda ner och länkas vidare till "poddarnas" hemsidor. Formen liknar en pratshow i radioform. Någon ringer in till GOLF "Tjöt" och de pratar om vardagliga saker och golfslag.
Göra lista:
  • Skriva om lärokontraktet :/
  • Låna utrustning
  • Tänka ut något roligt om spotify eller Youtube.. Båda är streamande distributionsformer?
Sökte på Youtube:

DDB Podcasting

podcast [{'}p{Q}dk{A}{:}st;]
Ordet podcasting sägs komma från antingen Apples bärbara produkt för lagring av ljudfiler: iPod och det engelska ordet för sändning- broadcast.
Ett annat påstående angående ordets härkomst finner vi i en förkortning till ordet POD - Personal On Demand broadcasting.
(Goldsboroug, 2007, elektronisk. Oxford University Press, 2006, elektronisk. Wikipedia,2009, elektronisk)
Användningsområde
Oavsett vilket ordets ursprung är så används podcasting främst för portabel ljudfils förvaring, överföring och förbrukning. Tanken är att man ska kunna ladda ner den ljudfilen man vill lyssna på och prenumerera på sådant man finner intressant.
Till en början användes podcasting som ett redskap att skapa webbradio för teknik entusiaster. Senare utvecklades tekniken och även det sociala förhållningssättet så att podcasting blev en del utav vardagen. Podcastingen kan användas i inlärningssyfte, underhållningssyfte och informationsspridnings syfte då en chef vill ha ut information till företaget. (Goldsborough, 2007, elektronisk)

Filformat
MP3 var/är den vanligast förekommande filformatet när det kommer till podcasting (wikipedia, 2009, elektronisk). Mp3 är en destruktiv komprimeringsform; vilket innebär att denna skär bort diskanten, de högsta tonerna och basregistret- de lägsta tonerna för att få ett kompakt format. Lyckligtvis är det svårt att höra skillnaden på en komprimerad och ett icke komprimerat filformat i en talad produktion. Detta på grund av att en människas röst har inte så stort frekvensregister. Det lilla formatet gör det lättare att ladda upp och ner filer.
(Andreasson & Rylander 2005)


Diskussion fördelar och nackdelar med podcasting
En av de fördelar som finns i att användandet av podcasting är kontrollen som konsumenten får av att kunna få höra vad hon vill när hon vill förutsatt att materialet finns (Goldsborough, 2007, elektronisk. Ridåker m.fl. 2006 s. 9). Detta ser jag som till skillnad från radions "önsketimme" ett stort steg mot att ge konsumenterna kontrollen över mediet.
Nackdelen med distributionsformen är att det inte alltid går att vara aktuell eftersom formen förutsätter en nedladdning av informationen (Goldsborough, 2007, elektronisk). Därför är det kanske bättre att streama nyheterna istället.




Referenser:
  • Andreasson, Claes & Rylander, Per Erik 2005 Berätta med ljud
  • Studentlitteratur AB
  • Lund
  • motivation till val av referens
  • granskningsbar: 4/5
  • referenser: 4/5
  • trovärdighet: 4/5
  • förnybar: 1/5
  • objektivitet: 3/5

DDB - Lärokontrakt version 2

Som sagt har jag varit sjuk denna vecka. Tanken är att jag ska skapa ett lärokontrakt här, vet dock inte hur väl min hjärna fungerar idag och om den har påverkats av viruset?
Antar att jag skulle kunna anpassa mig till de som redan har valt och ändra i min planering så att jag lägger podcastingen på andra plats istället och börjar med videocast, alltså Youtube.
Youtube- podcast- spotify

blogga om youtube, göra en videocasting om podcasting och sätta upp den på YT, göra en podcast om spotify.
Vilket såklart gör livet lite enklare då jag inte behöver leta låtar angående youtube.
Men det blir såklart väldigt svårt att få upp denna på spotify, får tänka ut den här ordningen lite bättre tror jag.
Essä: Jag hade tänkt mig att formulera en fråga kring hur en distributionsform kan vara "gratis" dvs. reklamfinansierad. Tanken är nog att använda spotify som exempel.
Blir folk störda av reklamen eller använder de gärna en reklamfinansierad distributionsform för att slippa betalningen?
Jämförelse med tradionella former: Radiotjänst kontra premiumkonto på Spotify?
Kurslitteratur: väljs ut efter att jag satt igång med projekten. Vill helst inte skriva med sånt jag inte kommer kunna använda och jag kan inte förutspå hur detta kommer gå till.
Gammla, dammiga tankar:
Jag gör ett försök till en början nu och fortsätter senare när jag är i mitt fulla bruk. 
Uppfattningen om vad kursen går ut på är att definiera olika distributionsformen (digitala) och använda dessa.
Att definiera dem utifrån ett historiskt perspektiv skulle vara intressant. Att definiera deras teknik skulle vara användbart. Att göra en jämförelse mellan gamla icke-digitala distributionsformer och digitala skulle vara intressant.
Vilka förutsättningar har tekniken gett oss?
Finns det fördelar/nackdelar med dessa?
Vilka program används och kan de anpassas i alla forum/maskiner?
Är distibutionsformen beroende av någon uppkoppling eller fördelas informationen manuellt?
Väldigt diffusa och övergripande frågor och jag ska försöka vara mer specifik vid ett senare tillfälle.
Podcasting- spotify- youtube
Tanken är att jag ska blogga om podcasting, podcasta och spotify och göra en spellista om youtube.

Processbeskrivning filmen Snooze

Videoredigeringskurs 7,5 p

Högskolan Väst

Trollhättan 2009-11-02

 

Den kreativa processen

Tankarna började rulla redan första lektionen då Lennarth hade en föreläsning om dramatiskt berättande i kursintroduktionen. Under snoozandet läggs hjärnan in i REM-sömn då man sover ytligt, men man drömmer mycket. Första tanken var att ta en av mina egna drömmar och väva in den i en film. Men efter denna idé har jag inte drömt några realistiska drömmar, så den idén slopades. Senare utvecklade jag idén om att använda ett element ifrån drömmandet som ett halsband eller något för att återknyta det vakna tillståndet till REM sömnen. Tillståndet mellan vaknande och dröm är det vanligaste tillfället för folk att uppleva hallucinationer då hjärnan inte är fullt medveten än. När jag skulle skriva storyboarden för kursen Digital berättarteknik blev jag inspirerad till att ha ett skrämmande element som på något sätt segrar över den snoozande människan. Först hade jag tänkt att det skulle vara ett slagsmål men tänkte sedan på det jag fick höra i ljudkursen om antyda på faran istället för att visa monstret direkt gör filmen mycket läskigare. Tillslut blev resultatet av berättelsen en inre kamp mellan huvudrollen- den trötta kvinnan och antagonisten- snoozedemonen. Genom att tänka på vinklar när jag skrev fick jag en god bild över hur jag ville ha filmen och vad som skulle finnas i fokus. Jag tror att storyboarden hjälpte mig att strukturera mitt arbete till en berättelse som håller ihop lite bättre.

Den produktiva processen

Filmandet gick utan större svårigheter. Jag använde mig av ljussättning som förstärkte skillnaderna mellan scenerna. Vissa gav jag mindre ljus för en lite mer skrämmande och/eller nattlig känsla. Vissa scener ljussatte jag med mera ljus och från många håll så att skuggorna inte skulle bli allt för tydliga. Jag delade upp filmandet på två dagar eftersom kameran var ganska fullbokad. Det jag skulle ha kunnat tänka på till nästa gång här är att boka den lite tidigare så att jag kan vara säker på att det finns tillräckligt med tid att spela in. Den första inspelningsdagen hade jag hjälp av ett par vänner som hjälpte mig rigga upp belysning och kamera. Egentligen hade jag kunnat göra detta själv, men det är alltid trevligt med sällskap och hjälp. Däremot var de till stor hjälp när det kom till att bära sakerna. Att transportera dom fram och tillbaka från skolan till Sylte. Detta problem fick mig att fundera över varför inte denna uppgift var en gruppuppgift. Men jag antar att andra löste det med lite samarbete mellan filmteamen. Andra filmningen var jag helt ensam med ett stativ och en bärbar liten ljussättning. Det gick ganska bra och var inte särskilt svårt och gav mig lite större frihet och jag kände mig mindre stressad då jag visste att ingen behövde vänta på mig att bli klar för tagning. Det gav mig också lite tid att utforska kamerans olika funktioner lite mer. Dock använde jag mig inte av någon särskild inställning när jag filmade utan ville få ett mer naturligt resultat.

Redigerings processen

Det lättaste i denna delen av processen var att klippa ihop delarna till en hel berättelse. Problemet uppstod när jag skulle återuppta arbetet efter första filmningen. Jag skapade en ny mapp för andra filmningen. Det hela blev väldigt trassligt och jag måste säga att nästa gång ska jag ta det lugnt och spara filerna på rätt ställe från första början. Andra problemet uppstod när jag skulle testbränna så ville den inte acceptera mina ljudfiler. Dessa raderades eftersom jag inte ville ha ljudet från kameran i filmen. Efter detta fokuserade jag på att spela in ljuden till filmen eftersom dessa fattades bokade jag ljudutrustning och satte igång. Efter några inspelningar insåg jag att det skulle bli ganska svårt att få ljudet att passa in trots att jag använde mig av den ljudlösa versionen till hjälp för att få någon slags synk. Så jag började mitt letande av ljud på freesound och hittade ett antal läskiga ljud som jag sedan omarbetade till kortare snuttar i ljudredigeringsprogrammet Audacity. I samma veva passade jag på att tona in  och tona ut några ljudklipp så de smälter in bättre, samt omarbeta bort oljud med equalisatorn. Efter ljudredigeringen satte jag in ljuden och brände ut en skiva på filmen. Meny hade jag inte tid att göra denna gång så det får bli en annan gång. Jag kände inte att det behövdes då filmen inte har något tal och titeln är på engelska vilket är ett internationellt språk. Eftersom jag inte hade en meny använde jag mig av "one step" när jag brände ut min film på skiva. För omslaget använde jag en skärmdumpar ur filmen.


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0