Essä DDB
Reklamfinansierade medier
Finns de och vilka problem uppstår när man skapar dem?
Eva K. Halmemies 890919-2042
Högskolan Väst Trollhättan
Kurs: Digitala Distributionsformer HT09-
2010-01-03
1.1 Frågeställing
Går det att distribuerade media genom att finansierade det med reklam? Vilka problem uppstår när detta ska ske? Finansiella problem? Vad krävs? Vem vinner på reklamfinansierade medier?
1.2 Sammanfattning
I denna essä kommer det diskuteras reklamfinansierade medier- fördelar och nackdelar med dessa samt alternativet till reklamfinansierat. Hur ser framtiden ut för reklamfinansierade medier?
2.0 Hinder och möjligheter för reklamfinansiering
Det som hindrar oss från att skapa medier som helt finansieras av reklam är lagar som upphovsrättslagen, copyright (ne.se, elektronisk, 2010). Vissa artister, bolag och dylikt vill inte ta del av reklamfinansierade medier på grund av summan pengar man får är mindre än den man skulle få vid direkt försäljning av skivor, dvd:n och dylikt.
Stimpengarna är heller inte stora inom medier som till exempel Spotify. Enligt Carl Andersson får den låt som spelats mest – Lady Gaga’s Poker Face endast 1150 kronor i stimpengar (Andersson, 2009, elektronisk. Spotify.com, 2009, elektronisk) .
I artikeln om Karl Erik Gustafssons bok Reklamens makt över medierna påpekas reklamen roll för mediernas utveckling och överlevnad. Enligt denna artikel skulle inte massmedier ha överlevt utan reklamen eftersom hälften av massmediers intäkter är beroende av den inkomsten.
Även mångfalden skulle tryta av bristen på reklam eftersom reklamen ger dem den finansiella fördelen för nya medier att uppstå.
(sns.se, elektronisk, 2006).
2. 4 Olika sätt att finansiera:
Produktplacering; att stategiskt placera ut en produkt som man vill marknadsföra i en specifik kontext (Bergström, 2007 s.60), ex: att strategiskt placera en dricka som får spindelväv på sig i filmen Spiderman (youtube.com, elektronisk, 2007). Fördelarna med denna marknadsföring är att informationen tas upp omedvetet och är inte lika lätt att spola förbi eller gå ifrån som en reklampaus. Nackdelarna kan dock vara att publiken och manusförfattarna kan irriterar sig på att fokuset läggs på produkterna istället för själva berättelsen (Bergström, 2007, s. 61).
Reklampauser: Tv-reklam introducerades i sverige först vid 1987. Den första svenska kanalen som reklamfinansierades var kanal 4 i början av nittiotalet (ne.se, elektronisk, 2010).
Reklampauser
Mellan programmen och även i mellan klippen i en tv-serie finns det reklampauser på några minuter. Det finns dock hot för att denna information inte kommer fram. Hoten består i grunden av att konsumenten blir besvärade/irriterade av reklamen vilket resulterar i att denne spolar förbi eller byter kanal (Bergström, 2007, s. 60).
Avgift
Att betala för att se något reklamfritt är ett alternativ till reklamfinansierad media. Till exempel har vi tv-avgiften på cirka 2000 kronor om året för de svenska reklamfria medierna; SVT’s kanaler, UR och SR (svt.se, elektronisk, 2009). Andra tjänster som Spotify erbjuder ett konto utan reklam i en månad för 99 kronor, per år blir detta 1188 kronor (spotify.com, elektronisk, 2009). Aftonbladet.se erbjuder mer information och fullständiga artiklar för 299 kronor om året – dock är tidningen reklamfinansierad och har detta som ursprungs inställning (aftonbladet.se, elektronisk, 2010).
3.0 Diskussion
Enligt Karl Erik Gustafssons tre perspektiv för reklamstudier (sns.se, elektronisk, 2006) samt en framtidsdiskussion.
3.1 Utifrån reklammakarens/annonsörens perspektiv
Produktplaceringen gör att annonsören kan marknadsföra utan att ställa till med irritation. Vid produktplacering kan även en specifik målgrupp bli lättare att nå ut till i och med att man redan då, utifrån mediets genre, får en aning om vad konsumenten tycker om. Ett exempel på detta är om man är inne på youtube så visas en lista på liknande klipp under informationsfältet till höger (youtube.elektronisk, 2009).
3.2 Utifrån mediets administratörs/mediets perspektiv
Utan reklam skulle inte medierna ha råd att existera är ett påstående (sns.se, elektronisk, 2006), men personligen skulle jag säga att det finns alternativ- dock kostsamma. Till exempel har jag tv-avgiften på cirka 2000 kronor om året för de svenska reklamfria medierna; SVT’s kanaler, UR och SR (svt.se, elektronisk, 2009). Jag tror att reklam gör medierna billigare att skapa eftersom dessa är ger medierna större inkomster och därmed större spelutrymme för kreativiteten.
3.3 Utifrån användarens/konsumentens perspektiv
Frågan här är egentligen om konsumenten är villig att betala eller om det är värt att få gratis underhållning med reklam? I dagsläget finns det ett urval av distributionsformer där man kan välja att betala en viss summa pengar för att slippa reklamen (spotify, elektronisk, 2010. wikipedia, elektronisk, 2009). Något man måste tänka på är dock att man oavsett vill eller inte är skyldig, enligt lag, till att betala tv-avgiften till Radiotjänsten om man äger en tv-mottagare (svt.se, elektronisk, 2009. wikipedia, elektronisk, 2009).
3.4 Framtiden?
Framtiden kommer ge konsumenten större kontroll över deras reklamexponering. En större valbarheten är framtiden inom medierna och finansieringen kommer ske genom det som konsumenterna väljer personligen. Det vill säga, urvalet av tjänster, så som Voddler och Spotify, med valbart utbud av konton som är antingen avgifts- eller reklamfinansierade kommer att utöka. Denna valbarhet märks redan nu av i tv- och radiokanaler och webbsidor som inriktar sig på specifika målgrupper.
Reklamfinansieringen inom medierna kommer troligtvis överleva med en viss modifikation. Reklampauserna i tv kommer allt eftersom dö ut i och med att fler skaffar sig inspelningsbara digital boxar och mer än gärna spolar förbi reklamen.
Dock kan denna metod överleva inom området av direktsända medier då själva poängen med direktsänt är att man ska se det samtidigt som det händer och därför inte använder sig av inspelningsläge.
Produktplacering kommer troligtvis bli ännu vanligare i visuella medier eftersom denna metod av marknadsföring är en tyst och mindre irriterade och märkbar än reklampauserna.
Dock är faran i denna metod att konsumenten inte längre aktivt noterar vad som marknadsförs och annonsörerna får därmed förlita sig på konsumentens undermedvetna.
Som vi redan nu märker av så förflyttas fler kanaler och medier till nätet och får därmed en större publik. Vilket leder till annonsörerna använder sig av IP-adresser för att försöka identifiera möjliga målgrupper för produkterna. Ytterligare för att nå deras målgrupper kommer annonsörerna kunna identifiera möjliga konsumenter genom historik och annan information på konsumentens profil/konto – förutsatt att mediet som används tillåter detta.
4.0 Referenser
4.1 Elektroniska
Aftonbladet.se – Plus prenumeration
Senast besökt: 2010-01-04
www.kvp.se - Andersson, Carl V - Lady Gaga tjänar 1150 kronor på Spotify
Uppdaterad: 2009-11-20
Tillgänglig: http://www.kvp.se/noje/1.1787187/lady-gaga-tjanar-1150-kronor-pa-spotify
www.ne.se – copyright
Tillgänglig:http://ne.se/copyright
Senast besökt: 2010-01-03
www.ne.se – reklam-tv
Tillgänglig: http://ne.se/reklam-tv
Senast besökt: 2010-01-03
www.sns.se - Referat från seminariet den 25 maj 2005 -Reklamens makt över medierna
Tillgänglig: http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=986
Uppdaterad: 2006-09-12
www.spotify.com – Spotify Premium
Senast besökt: 2010-01-04
Tillgänglig: http://www.spotify.com/en/products/premium/
www.spotify.com - Top 100 Spotify tracks of 2009
Senast besökt: 2010-01-04
Tillgänglig: http://www.spotify.com/en/top-100-spotify-tracks-of-2009/
Svt.se - SNABBFAKTA OM SVT 2009
Senast besökt: 2010-01-04
Tillgänglig:http://svt.se/content/1/c8/01/02/61/32/snabbfakta%20med%20loggor%202009.pdf
Wikipedia - TV- avgift i Sverige
Uppdaterad: 2009- 05-18
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/TV-avgift_i_Sverige
Wikipedia – Pay-per-view
Uppdaterad: 2009- 09-28
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Pay-per-view
Youtube- breakdancingfish- Spider-Man Product Placement
Uppdaterad: 2007-04-07
Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=T-gPfJLLl8g
Youtube – YouTube - Welcome to YouTube
Uppdaterad: 2009-10-27
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=TsUD1za9TA4&feature=player_embedded
4.2 Tryckta
Bergström, Bo - Effektiv Visuell Kommunikation
2007
Carlsson Bokförlag
Stockholm
Hej! Fick i uppgift att kommentera din essä och har nu läst igenom den. Intressant läsning och val av ämne! Om jag nu ska vara lite kritisk och se till vad jag själv antagligen skulle ändrat så är det: Din frågeställning, du har inte bara en fråga utan nästan 4-5 frågor. Kanske skall korta ner och omformulera dessa till en enda frågeställning så den inte är så bred? I sammanfattningen under frågeställningen tar du upp ytterligare en fråga om hur framtiden ut för reklamfinansierade medier. Kanske kan slå ihop frågeställning och sammanfattningen till en inledning med tydligare frågeställning? Även att du kanske kan vara lite tydligare i slutsatsen med dina åsikter. Källorna är heller inte helt enligt harvardsystemet.
Lärande och Bibliotek vid Högskolan Väst (2005). Miniguide till harvardsystemet [Elektronisk] Tillgänglig: http://www2.bibliotek.hv.se/public/pdf/harvard05.pdf [2010-01-06]
Det står en del intressant om ditt ämne på denna sida, här står det om reklamfinansierade på internet:
Dumell, Carl-Magnus (1996). Reklamfinansierade Internet [Elektronisk] Åbo Underrättelser. Tillgänglig: http://www.dumell.net/text/au/au961214.html [2010-01-07]
Hej!
Här kommer min review. Till att börja med är det ett intressant ämne. Jag tror inte riktigt man förstår hur mycket som egentligen är reklamfinansierat. Man tänker inte heller på det. Facebook är ju en enda stor reklampelare, likaså vi som använder det (Virtuella Charader 2009).
Jag skulle vilja ha lite mer information om möjligheterna i stycke 2.0.
Sen förstår jag inte riktigt diskussion 3.0. För mig är det en konstig indelning med punkterna där.
Tankar jag fick efter att ha läst din essä. De kanske ligger lite utanför din frågeställning men tycker att de så pass intressanta.
Varenda gång jag avbryts av TV-reklam i traditionell bemärkelse tänker jag på hur smidigt det hade varit att ladda ner filmen eller programmet som en piratversion. Det är alltså inte så konstigt att folk väljer det alternativet. Jag tror också att reklam som vi ser det idag kommer att försvinna, man orkar helt enkelt inte med det. Vad gäller stora musik och filmbolag har de tidigt insett vilka vinster man kan göra genom att sälja merchandise (kringprodukter) så som konserter, speciella samlarboxar och t-shirts mm. inom musiken och leksaker och andra prylar knutna till filmen (piratpartiet 2009)(DN 2009).
En intressant sak som kanske ligger lite utanför ditt tema är hur creative commons fungerar, där folk helt utan ersättning delar med sig av saker utan att få någon ekonomisk kompensation. En svensk filmskapare lånade 100 000 för att göra sin film som hon sedan delade med sig gratis med hjälp av en creative commonslicens. Förutom enorm uppmärksamhet får hon in pengar genom donationer. Mer info om detta kan du läsa på Mathias Klangs blogg (Klang 2009). Här kan du ta del av hans föreläsningsmaterial när han var på besök på Högskolan Väst. http://www.slideshare.net/klang/cc-trollhttan
Fristorp, Mimmi (2009-02-24) [Elektronisk], Skivbolagen hittar nya inkomster, dn.se http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skivbolagen-hittar-nya-inkomster-1.805924
Här länkar de också till andra intressanta artiklar så som ”Spotify gynnar storbolag” mm.
Klang, Mathias (2009) [Elektronisk], Mathias Klang, digital-rights.net http://www.digital-rights.net/?page_id=1231
Kuprijanko, Alexander (2009-05-26) [Elektronisk], Stim underlättar för gratis musikspridning, sydsvenskan.se http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article433798/Stim-underlattar-for-gratis-musikspridning.html
Nannesson, Jakob (2009) [Elektronisk], Ge tips på nya sätt för artister att tjäna pengar, berunda.se http://berunda.se/archive?problem=36
Piratpartiet (2009) [Elektronisk], FAQ Hur ska musikerna tjäna pengar? piratpartiet.se http://www.piratpartiet.se/faq
Sjöqvist, David (2009-08-07) [Elektronisk], Snackis, genom bl.a. facebook marknadsför du och jag Apoliva, virtuellacharader.blogspot.com http://virtuellacharader.blogspot.com/2009/08/snackis-genom-bla-facebook-marknadsfor.html
