Reflektion och anteckningar på dagens seminarie

100406
inleddes med en presentation inom det historiska perspektivet för lärande.

Behaviourismen:
-Biologiska och individuella förklarningar på inlärningsförmåga.
-Pavlov
-Skinner
Kunskapen är förutbestämd och sann
Kunskapen är det man lyckas minnas.
emirpirisk (dvs. det är viktigt att kunna mätas och helst vara kvantitivt.)

Kognitivism;
Konstruktivism:
Piaget - Det fira lärandet: Att barnet ska drivas av motivationen att vilja lära sig.
- Hur individen formar kunskap.
- Bortförklarar dålig kunskaps förråd med beteckningar så som lågt IQ, Damp, ADHD osv.
-empiriskt synsätt.
Barn upp till 20 år --- efter detta går det utför.

Sociokulturellt perspektiv:
Vygotsky;
- Redskap- mentala kapaciteter och fysiska begränsningar
-Kulturella skillnader tas i akt vid analyser
- Förespråkar interaktion mellan barn, lärare och omvärlden.
- Kunskapen om historien är viktig för att inte återupprepa den.

Inför Projektet;
- Ta reda på vad som redan finns (historien)
- Redskap används inte på samma sätt i alla sammanhang
- Hur fungerar redskap i olika situationer?
- Effektiviseringen av redskapen.
- Eventuellt Lokal expertis (tidigare elever)



Diskussion

Boken är bra då svåra ord förklaras mer ingående med hjälp av bland annat exempel.
För att visa på att vi förstår texten är det tillåtet för oss att ge exempel utifrån våra egna erfareheter , sa Bernardsson.

Vi kom överens om att man lärde sig av sina egna erfarenheter och av andras då man lär sig att inte ta på en varm hell. Dock var det en biologisk reaktion att man tar bort handen från plattan då denna är varm och värmen signalerar smärta från hand till ryggrad och genom en relflex tar vi bort handen för att undvika ytterligare smärta.
Efteråt blir denna en kunskap som man lär sig av att erfara den själv. Detta kallade vi i IKT- kursen för Learning by Doing.

Lär sig barn av att bli slagna? Klassens erfarenhet av detta gav ett negativt svar. Nej ingen lär sig av att blir slagen.
Detta talar emot påstående om Skinner teori om belöning och förstärkning.

Lär man medans man sover? Kunskaper som intagits under dagen processeras i hjärnan under REM-sömnen. Så ja, man lär sig.. eller snarare får en djupad förståelse för något man redan vet. Därav uttrycket "sova på saken".

Minnet utnyttjades mycket under tiden då de kunskaper som överfördes mun till mun. Allteftersom har denna kunskap minskats i och med nya tekniker så som datorer, gps, miniräknare eller kort sagt en iPhone. Förlitar vi alldeles för mycket på tekniken och hur blir det i framtiden? Kommer vi handikappas av teknikens bekvämligheter?

Här kom vi inte riktigt fram till något eftersom detta beror på individernas kunskaper. Ett par i gruppen hade egenskaper som gör att de kunde skapa eld och klara sig på så vis utan elektronisk värme. Men om man tar bort all elektronik- så som folk trodde att millenieskiftet skulle bli.. Y2K. Hur skulle vi klara oss då? Jo, analogt. Förhoppningsvis lär sig även de yngre generationerna att läsa och leta information i böcker, läsa en karta, räkna och dylikt.

Kulturella/Sociala utvecklingar skapar förutsättningar för en teknisk utveckling och vice versa.
ex: Renässansen (friare tänkande) - boktryckarkonsten (ny teknik) - större spridning av kunskap (utökad informationsbredd)

Franska revolutionen (liberalism) efterföljdes av epoken industrialismen (stor teknisk utveckling.



kap. 3 Säljös bok;Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande

Fanns inte så mycket att säga om detta kapitel, därav anteckningarna. Dessutom gick vi igenom detta på seminariet ännu en gång. 


Teoretiska traditioner vid studiet av lärande och utveckling
Ointressant tid för hur människor fungerar då det materiella överkommer det psykologiska 20-30 talet i Sovjet.


Behaviourism
det fysiska, konkreta och det som syns- det finns.
Pavlov-reflex, betingning,
Skinner, belöning, förstärkning


kognitivistmen
mentala processer, människa som dator, "Vanliga människor"+ ingo s. 56, Konstruktivism; skapa förståelse,


Det piangetiska intellektet
intresserad av varifrån kunskap kommer.
Barn vs. vuxna
assimilation, ackommodation delar av adaptation.
barns utveckling... fysiskt, psykologiskt. motbevisades.



Piaget och tidsanda
barn måste få göra egna aktiviteter för att utvecklas.
Bergströms studie: Learning by doing-tema.
Säljö: inte learning by doing i djup, utan det måste analyseras.
Piangetiska glasögon; hur barn bör utvecklas i en modern värld.
barnet får inte ingripa i läroprocessen?
Kunskap uppstår vid just barnens egen manipulation av informationen. s. 64


Att Upptäcka sin omvärld: Piaget vs. Vygotsky
Piaget: tradition. Vygotsky: sociokulturellt perspektiv.

rationalistiskt perspektiv; kommunikation inifrån.




Utveckling: att nå samma eller olika mål?
piangetisk tradition; samma 
Utvecklingens ändpunkt
Enligt Pianget finns en ände på hur mycket vi kan lära oss.





Referenser:

Elektroniska

Trycka


kap. 2 Säljös bok; Kultur, kommunikation och artefakter

Kultur, artefaktet och människans släktingar
Primater och kultur? Säljö argumenterar fram och tillbaka varför och varför inte Primater och andra djur lever i en kultur. Han förklarar att de lever i en kultur i den mening att de kan skapa artefakter, vissa av dem, och använda dessa för att underlätta ett problem. De har dock ingen egen kultur i den mening att de, ursäkta ordvitsen, efterapar människans beteende då de använder speglar, målar och dylikt. Säljö menar på att denna sorts kultur inte är biologiskt bestämt eftersom detta är en kunskap som skapas av lärdom av erfarenhet och om ingen i flocken råkat ut för ett problem och löst detta finns därför heller inte kunskapen. Detta är alltså något som påverkas av omgivningen.
Han menar på att djuren har en lärlig-mästare kunskap som ärvs ner från de kunniga till noviserna.
Som sammanfattning av denna underrubrik kan man utmynna att djur har ett språk, dock ett begränsat och inte lika utvecklat som människans. De utnyttjar redskap utifrån förmåga, kunskap och insikt- precis som människorna men är dock mer begränsade i den tekniska förståelsen. Det är därför man brukar säga att vissa djur har intelligensen av en femåring. Inte för att jag riktigt håller med eftersom de femåringar jag känt har kunnat mer än 35 ord på ett annat språk än sitt modersmål. Femåringarna kan dessutom bygga upp meningar på mer än två ord. Skulle snarare säga att de mest intellektuella chimpanserna kanske kan mätas med en tre årings, kanske till och med 1,5- tvåårings kapacitet i alla fall när det kommer till språkförmåga. Men som Säljö sa, det är inte meningen att man ska mäta kunskapsförmågan i jämförelse med andra arter, det är mer intressant att mäta en individs förmåga i jämförelse med den egna arten.

Kommunikation och lärande
Kommunikation ger förutsättningar för att dela information, låna information och förstå information.
ex: har vi ett problem kan vi be om hjälp från någon som är kunnig inom området. Den enes teoretiska kunskaper kan bli den andras praktiska hjälp.
Människoarten är, enligt boken, unik i dess förmåga att ge instruktioner och kunna förstå dessa som fysiska handlingar. Även förmågan att analysera händelser och problem är unikt.
Många av människan kunskaper är språkliga eller diskursiva.
Diskursiv: innebär att man kommer fram till kunskap genom tänkande/resonerande i ett eller flera mellanled och sedan drar en slutats (Wikipedia, 2009, elektronisk)


Påståendet ovan stämmer nog, dock vill jag göra ett påpekande och ett historiskt exempel på hur fel man kan ha ibland. 1492- Christofer Columbus antog att det skulle ta mindre tid att ta sig till Indien om han tog den andra vägen. 1. Han trodde, olikt många då, att världen var rund. 2. Han missade målet på grund av något som han inte kände till - Amerika. (Wikipedia, 2010, elektronisk).








Referenser:

Tryckta:

Elektroniska:
Wikipedia- Christofer Columbus
Uppdaterad: 2010-03-19
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Columbus

Wikipedia- Diskursiv kunskap
Uppdaterad: 2009-02-08
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskursiv_kunskap

kap.1 i Säljös bok; Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv

Teknologisk och social utveckling påverkar de sätt på vilket vi får del av information , kunskaper och färdigheter."
Roger Säljö (s.13, 2005)
Detta första påstående fick mig genast att tänka på hur just det han nämnde, den teknologiska och sociala utvecklingen. Det är någonting jag tänker på nästan dagligen ur ett historiskt perspektiv. För att bekräfta att jag håller med detta detta påstående vill jag framföra några exempel på tidsepoker i Europas historia.

Antiken (ca 1000 f. Kr - 500 e.Kr)
Under antiken skapades civilisationer och demokratin uppfanns/utvecklades av grekerna (wikipedia, 2010, elektronisk). Förutom detta fanns i ett antikt samhälle utrymme för filosofi, alltså folk som gick runt och filosofierade hela dagarna, några så som Platon och Aristoteles (wikipedia, 2009, elektronisk)
Tekniska redskap så som akvedukter uppfinns för att underlätta förflyttningen av vatten (wikipedia, 2010, elektronisk).
Medeltiden (ca.500-1492 e.Kr)
Under medeltiden så tar utvecklingen inom vissa områden ett stort steg bakåt till exempel vill jag påstå att detta skedde inom tekniska områden så som läkekonsten och därmed även hygienen. Inte nog med att det blev ett stort steg bakåt med de tekniska även det sociala påverkades. Skatter, samhällsklasser och förtryck är några av de samhällsproblem som skapades. Detta beskylls på den katolska kyrkans negativa attityd mot nytänkande och kyrkans auktoritets roll.
(Wikipedia, 2010, elektronisk)
Det finns fler exempel så som;
Renässansen (1492- ca 1600 e.Kr.) var ett resultat av tillbakablickande på de antika ideal som fanns förr. Här skapades det ett samhälle som gynnade utveckling. Inte minst därför uppfanns även boktryckarkonsten, vilket ledde till ytterligare kunskapsspridning. (Wikipedia, 2010, elektronisk).
Franska revolutionen 1789-1799: ett resultat av upplysningstiden med frihetskämpar, liberalister och filosofer (Wikipedia, 2010, elektronisk). Jag tror att den sociala revolutionen skapade väg för utveckling även inom de tekniska områden, då denna epok efterföljdes av den industriella revolutionen (Wikipedia, 2010, elektronisk).
Dessa samhällsutvecklingar har skapat väg för ny teknik och nya kunskaper. Genom dessa förutsättningar som vi i dag har kan vi lära oss mer tekniskt komplicerade saker än vad våra förfäder kunnat. Uppfinningar så som Miniräknare, GPS, dator med mera har underlättat vår vardag genom att göra uträkningar, navigering, stavning åt oss. Däremot behöver vi ha kunskap om hur dessa verktyg används.

Hänvisar till sidan 19 och 20 och den fysiska och sociala utvecklingen av Homo Sapiens.
En tankeställare är dock hur djuren har utvecklats. Hur skulle till exempel en koloni med bin kunna utvecklas till mer tekniskt avancerade varelser? Krävs det en sociokulturell revolution för att krossa diktatorn, det vill säga bidrottningen, för att skapa förutsättningar för en utveckling?

På sidan 26 beskriver han hur inlärningen inte bara påverkas av eleven utan även av lärarens engagemang och vilja att lära ut. Detta är ur mina personliga erfarenheter en sanning. Då de lärare som inte förklarat sig och inte heller velat ha viljan att lära ut inte heller engagerat mig i ämnet. Självklart har jag favoritområden så som historia, religion och kultur men jag har även haft lärare som engagerat mig i andra ämnen till exempel de naturvetenskapliga ämnena som för mig är måttligt roande till helt onödiga. Men lärare har till och från genom engagemang och egen passion för ämnet öppnat mina ögon för det de lär ut. En annan sak Säljö nämner är att tillämpa kunskapen till verkligheten. Min erfarenhet säger att en kunskap med personlig anknytning till vardagen är en kunskap som är intressant och minnesvärd. Detta är något som min naturkunskapslärare i gymnasiet gjorde mycket väl. Då jag tidigare inte haft nämnvärt bra betyg i ämnet så skapade denna lärare ett intresse för det genom att 1. vara engagerad och intresserad av ämnet själv 2. skapa vardagsanknytningar till ämnet.

Slutligen vill jag nämna det sistnämnda i kapitlet
"Men människor kan inte undvika att lära."
Roger Säljö (s.28, 2005)
Jag tycker det är intressant att han påpekar att oavsett vad vi gör så lär vi oss någonting. Dock inte alltid att detta anses produktivt. Till och från kan jag känna mig skoltrött och allmänt trött på att lära mig nya saker. Under dessa perioder, timmar eller så gör jag annat så som att vara social, se en film eller läsa artiklar på nätet.
Genom att vara social lär jag mig om människan jag interagerar med samt vissa sociala regler.
Genom att se en film kan jag lära mig ett nytt skämt eller få insikt om mig själv och hur jag skulle hantera en situation.
Genom att läsa artiklar får jag information om produkter, föreningar, problem och annat som kan ge mig nya insikter eller en ny åsikt.
Det är alltså oundvikligt att lära sig något... såvida man inte sover, fast då kanske man drömmer och kommer till insikt om något. Dessutom så processerar hjärnan intryck då vi sover, så det är nog helt oundvikligt att lära sig.


Referenser:

elektroniska:

Wikipedia- Akvedukt
Uppdaterad: 2010-03-06
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Akvedukt

Wikipedia- Demokrati- Demokratin i antikens grekland
Uppdaterad: 2010-04-04
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati#Demokratin_i_antikens_Grekland
Wikipedia- Franska Revolutionen
Uppdaterad: 2010-03-29
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen
Wikipedia- Industriella revolutionen
Uppdaterad: 2010-03-29
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Industriella_revolutionen
Wikipedia- Medeltiden
Uppdaterad: 2010-03-31
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltiden
Wikipedia - Lista över antikens filosofer
Uppdaterad: 2009-07-07
Tillgänlig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_antikens_filosofer
Wikipedia- Renässansen
Uppdaterad:2010-03-01
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Renässansen

tryckta:

Säljö, Roger Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv
2005
Norstedts Akademiska förlag Stockholm

Nyare inlägg
RSS 2.0