AE första labben

2010-01-26 @ 11:20:25 Permalink AE Kommentarer (0) Trackbacks ()

Filmen är äntligen klar!!!

2010-01-15 @ 06:13:54 Permalink 3D Kommentarer (2) Trackbacks ()

Processbeskrivning 3D-animation Mooore GreenApple

Story

Kameran rör sig i sidled mot vänster för att stanna i mitten av vad man skulle kunna tolka som en fotostudio av något slag. Ner faller ett grönt äpple.

Det gröna äpplet landar och studsar upp. Ganska plötsligt börjar äpplet växa.. som en ballong. Sedan pyser den iväg uppåt.

Kamerna ändra position och "lyfter blicken" uppåt.

Från vänster kommer nu in en juicekartong med texten Mooore GreenApple, alltså produkten "huvudrollen"

Produkten.

Kameran zoomar ut för att få bättre översikt.

Efter några sekunder börjar produkten också växa.. fast inte i samma hastighet utan mer som om någon blåste upp den.

Sedan kommer äpplet inflygandes från höger. Äpplet säckar ihop som en fotboll till höger om produkten.

Produkten ser på det uttömda äpplet och sparkar sedan iväg den ut från scenen.

Produkten ser äpplet flyga bort.. sedan vänder den sig med lite attityd mot kameran.

Modellering:

äpplet:Det första jag skapade var äpplet. Jag använde mig av EP-curvetool och målade upp ett äpples siluett sedan använde jag revolv. Efter detta gick jag in i vertexen och flyttade runt dem lite för att få det mer osymetriskt och verklighetstroget ut. För att ge äpplet lite av den glansighet som äpplen i verkligheten har la jag på en phong. Märkte senare att det blev lite för glansigt så jag drog ner reflection i phongen. färgen stallde jag in i color till grön. Grön är en positiv färg och inom Heraldiken står färgen för skönhet och glädje (ne.se, 2010, elektronisk. web.comhem, 2008, elektronisk. Wikipedia, 2009, elktronisk).

lamporna: använde mig av kubpolygon som jag modifierade genom att flytta vertexen med flyttverktyget. Skapade två kubpolygon modifieringar och skalade sedan ner den ena och gjorde en boolean differense för att få djupet. "Flärparna" på sidorna är gjorda på ungefär samma vis fast att jag använde mig av en Polygonplane som jag sedan modifierade vertexen på. För att skapa foten för lampan använde jag mig av en cylinder alla dessa fick sedan en svart phong för att ge intrycket av svart, målad metall. För att göra själva lampan använde jag mig av en kubpolygon som jag sedan smoothade och modifierade vertexen på jag gav den en transparent gul phong med ett pointlight i för att få känslan av ett ljus inuti. Sedan la jag på en directional light för att få känslan av att ljuset sprider sig. Dessutom brukar Spotlights ha en riktning på ljuset så jag använde mig av directional light. Jag stallde in ljuset genom att ändra färg, styrka och riktning som sagt. Enligt Ulf så är blått ljus de starkaste ljuset och jag ville anamma den känslan i mitt projekt därför använde jag mig av en ljusblå färg i ljuset.

golvet:

Jag skapade en planepolygon och gav den en vit phong. En stor vit yta i verkligheten återreflekterar ljuset därför fick detta objekt en svag arealight. Med det vita golvet ville jag visa på renhet, vem vill annars ha sin mat på golvet ifall det inte är rent?

juiceboxen:

Började med att göra kub polygon i ett format som i mitt tyckte liknar 20 cl MER drycken (matservice.se, 2010, elektronisk).

För att inte få så hårda kanter använde jag mig av smooth där jag ställde in att den skulle behålla kanterna. Själva omslags designen gjorde jag första gången i Paint eftersom PS inte ville fungera. För att få allting att sitta rätt använde jag mig av UV-mappning på samma sätt som vi hade gjort i tutorialen för UV-mapping så gjorde jag en UV-snapshot i UV Texture Editorn och tog sedan in den i programmet. Det blev dock väldigt pixligt och fult så jag bestämde mig för att göra om det. Så jag förstorade upp mitt projekt för att få större skärpa i text och bild.

Detta hjälpte en aning, skulle nog ändå ha gjort saker lite större. I photoshop använde jag mig av skuggaren för att få upp ljuset lite i bilden. Bilden kommer från en tidigare rendering på äpplet. Mooore texten består av Bradley hand ITC och modifierade sedan texten lite för att göra den tydligare text. GreenApple är skrivet med Nueva Std och även denna modifierades för att skapa skärpa. Jag använde medvetet en sans-serif för att texten inte skulle försvinna i bilden (Bergström, 2007 s. 137). För att skapa ovansidan av juiceboxen så markerade jag området och använde mig sedan av orginalpensel nr. 70 och målade lite på fri hand. Texten skrev jag i liten skrift med seriffer, just för att det inte var viktigt och inte behöver synas.

För att allt min ursprungsbild inte skulle förstöras använde jag mig av lager.

Detta är inte att rekommendera i paint.. det blev urfult där. Men PS gick.

När jag var klar i Photoshop så mergade jag alla lager och sparade filen. Sedan gick jag in i maya och la på en lambert med filen jag just gjort. eftersom jag hade gjort en UV-snapshot behövde jag inte korrigera detta mer.

Animationen

Till en början försökte jag mig dynamics, men insåg att jag inte kan använda mig av gravity ifall jag vill ha en kameraåkning i början. Så för att få som jag ville använde jag mig keyframes. Jag anser att keyframes ger bättre kontroll över vad som händer och då blir inte objekten heller bundna till ett visst beteende. I animationen använde jag mig av skal-verktyget, flyttverktyget och vinkelverktyget för att placera ut och flytta på objekten. Som sagt gjorde jag först en mindre version, vilken misslyckades i renderingen. Därför förstorade jag upp scenen och började om med animeringen. Detta ledde till vissa problem; efter att ha raderat de gamla keyframsen så verkar det som om de gamla framsen fortfarande kvar på något sätt. Detta ledde till att äpplet inte ville röra sig som jag ville. Så jag försökte hitta en lösning på problemet högerklickade på tidslinjen och tryckte på "Remove Inbetween" bland många andra inställningar som borde ha raderat det gamla. Men ingenting fungerade så jag fick sätta in fler keyframes för att styra äpplet.

Kamera

Filmen börjar som sagt med en åkning i sidleds, denna gjorde jag genom att sätta keyframes först satte jag ut keyfram 1 längst till höger i scenen. Och sedan flyttade jag kameran i höjd och vinkel i takt med att äpplet faller ner. När äpplet blåses upp och juiceboxen kommer in backar jag kameran och flyttar upp vinkeln.

Äpplet

Först låter jag äpplet stå ovanför scenen och kamerans synvinkel. Fram till runt frame 80 då jag låter äpplet åka ner genom att lägga en keyframe från 80 och en på 150 där äpplet studsar upp av slaget mot scenen. Som sagt är det en väldigt enkel animation med hjälp av keyframes och flyttverktyget. För att få äpplet se ut som om det blåses upp och flyger iväg använde jag mig av skalverktyget och flyttverktyget. För att få känslan av att äpplet blir lättare låter jag den inte nudda scenens golv medans detta sker. När äpplet sedan kommer tillbaka in i bild har den blivit betydligt mindre och jag försätter minska storleken på den fram tills den kommer fram till juicepaketet där den i 2 steg med 24 frames (ca en sekund) mellanrum trycker jag ihop den med skalverktyget. När äpplet sedan blir bortsparkad satte jag keyframsen närmare varann för att få en känsla av att någonting händer snabbt.

Juiceboxen kommer in från vänster vilket ofta tolkas som om den är på väg någonstans (Bergström, 2007 s. 192). Eftersom den kommer in direkt efter att äpplet blåst iväg kan detta tolkas som om den skrämmer iväg äpplet eller som om den är en ersättare. Juiceboxen rörs till höger genom 2 keyframes mellan tiden då äpplet flyger iväg och den keyframen där juiceboxen står framför kameran, som sagt tidigare använde jag mig av flyttverktyget. Senare växer juiceboxen, detta genom att jag använt mig av 48 frames (ca 2 sekunder) mellanrum. Två sekunder för att växa genom att jag använde skalverktyget, två sekunder till att "andas in" med andra ord stå stilla. När äpplet säckar ihop till höger om boxen så vänder den på sig som om den skulle vara en människa som kollar sig om för att se vad som hänt. Här använde jag mig av roteringsverktyget och 24 frames.

Sedan rör sig boxen till vänster som för att ta sats för att sedan kollidera med äpplet som flyger iväg. I kollisionen roterade jag boxen så att det ser ut som spark. Efter sparken vänder sig juiceboxen med sidan där innehållsförteckningen står mot kameran.

Rendering & Redigering

Jag batchrenderade ut alla bilder från camera2 och sparade dem i mappen images. Det tog ett par gånger att få rendering att fungera eftersom den stannade ett par gånger mitt i renderingen. Men det tog inte lång tid att rendera en 30 sekunders animering. Problemet kom i premiere som fastnade hela tiden. När jag skulle lägga in saker och när saker var inlagda. Den hittade inte ljudfilerna och den krånglade med bilderna. Använder Moviemaker som en tillfällig lösning, känns lite pinsamt, men det är den fungerar. Resultatet blir dock lite segare, vilket jag nästan kan leva med.

Omslaget

Jag tog en av de renderade bilderna på produkten och la in den i Photoshop. Använde mig av enviro typsnittet i Photoshop för att skriva "Production by Vanell's art". För att ljusa upp bilden lite använde jag mig av skuggaren. Sedan markerade jag en del av bilden till vänster om juiceboxen. Där använde jag mig av orginalpensel nr. 70 för att skapa skugga. Jag använde mig av klonverktyget för att ta bort lampan som jag ansåg tog för mycket uppmärksamhet från juicepaktet.

När bilden var klar sparade jag den och la in den i programmet Ashampoo för att få rätt format till DVD-omslaget. Jag la en annan renderad bild som bakgrundsbild och matchade framsida med baksida så att det såg sammanhängade ut. Sedan skrev jag ut omslaget och la den i ett gammalt dvd-fodral.

Referenser

elektroniska:

matservice.se - FESTIS & MER - MER JORDGUBB

Uppdaterad: 2010-01-12

Tillgänglig: http://www.matservice.se/produkt.aspx?avd=1&vgr=4⊂=250&productid=42370

ne.se - grön

uppdaterad: 2010-01-12

tillgänglig:http://www.ne.se/grön

web.comhem- u05800245/psyke- Färgpsykologi

uppdaterad:

tillgänglig:http://web.comhem.se/~u05800245/psyke.htm

Wikipedia - Färg

Uppdaterad: 2009- 12-23

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Färg#Heraldisk_anv.C3.A4ndning

Tryckta:

Bergström, Bo - Effektiv Visuell kommmunikation

2007

2010-01-13 @ 12:31:54 Permalink 3D Kommentarer (0) Trackbacks ()

DDB sammanfattning

Ganska intressant att få djupdyka i hur saker verkligen fungerar. Vi använder dessa verktyg nästan dagligen.

Jag använde ialf. Youtube och Spotify nästan dagligen.. beroendes på om jag har tillgång till internet.

Jag har som ni kanske märkt inte skrivit "Tankebok" på saker.. eftersom jag tänker ändå och inte tycker det behövs påpekas. Nej, det är nog snarare så att jag glömt bort denna del, men kommit ihåg den på något omedvetet sätt eftersom jag ändå skrivit inlägg där jag reflekterat över media. Nu är klockan ialf. 6:06 och jag måste börja rendera min animation igen i väntan på att skolan ska börja. Som sagt tidigare; ja, jag är en människa som utnyttjar alla 24 timmar på dygnet när jag har tidspress.

Kunskap jag tar med mig från denna kurs

Jag är bra, bäst och ibland lite för bra..
Bloggning fungerar bäst till att hålla reda på saker själv.. om ens det.. tycker min blogg är väldigt oorganiserad.
Youtube är en väldigt bra källa till information, underhållning och tutorials.
ne.se är din bästa vän när det kommer till objektiv, kort förklarning.
Podcasting är inte så svårt..
De flesta medier har finansiellt stöd av marknadsföring på ett eller annat vis.
Att vara en aktiv medlem på stora communties som Facebook, Twitter och Youtube är en möjlighet för en att synas. Inte bara som artist/konstnär utan även när man ska söka jobb så kan dessa användas som kontakt och portfolio (Se Liljas Essä)

2010-01-12 @ 06:15:36 Permalink Digitala Distributions former (kurs) Kommentarer (0) Trackbacks ()

Webgalleri och PR på bland annat..Youtube

Tänkte i detta inlägg fokusera på hur vissa människor utnyttjar youtube som marknadsföring av sig själv eller produkter i vissa fall i form av webgalleri.
Definitionen av ett galleri, enligt Nationalencyklopedin, är en utställningslokal för konst (ne.se, 2010, elektronisk).
Så hur använder man då Youtube som en utställningslokal för konst?
I tidigare inlägg har jag gått igenom tutorials som man kan finna på Youtube om hur man skapar ett galleri och sedan har jag skrivit ett inlägg om fördelen med att ha digitalt sparat offentligt material inom den temporära konsten.

Jag har en tes: fler och fler kändisar dras till communities för att på så sätt kunna vara närmare fansen och lättare kunna avfärda falska rykten. Samt kunna göra egen PR för kommande skivor, filmer och dylikt.

Ett exempel är Aston Kutchers twittersida som frekvent är en källa för skvaller (aftonbladet, 2009, elektronisk).

Ett annat exempel är disneystjärnan Miley Cyrus som gör reklam för hennes armband på Youtube (Wikipedia,2010, elektronisk. Youtube, 2009, elektronisk).

Detta trots att det enligt användarvillkoren är förbjudet att använda Youtube i kommersiella syften eller som de uttrycker de så får man länka till en sida där det kommersiellt bruk är tillåtet men man får inte sprida reklam på Youtube i marknadsföringssyfte (Youtube, 2009, elektronisk).

En Youtubestjärna som använder youtube som ett webgalleri för hans musik är Tay Zonday.

Tay Zonday är mest känd som skaparen av låten Chocolate Rain, som för övrigt har över 46 miljoner visningar (Youtube, 2007, elektronisk). Tack vare Chocolate Rain och Youtube har Zonday fått en chans att påbörja en musikkarriär. 2007 fick han vara medverkande och medskapande i en reklamfilm för Dr. Peppers Cherry Chocolate och 2008 gjorde tv-serien South Park ett avsnitt med alla de populäraste Youtube fenomenen, däribland Zonday (Youtube, 2007, elektronisk. Wikipedia, 2010, elektronisk).

För att nämna någon mindre känd så kan vi ta Lina Eriksson som är en av dem som skapar så kallade "Speed Paintings" och lägger upp på Youtube (Youtube, 2010, elektronisk). En Speed Painting är en bild skapad analogt eller digitalt samtidigt som man spelat in och sedan speedat up för att få ett fint flöde till. Detta ger åskådaren möjlighet att se hur arbetet fortskrider, lite i likhet med happening, fast i och med digitaliseringen ger detta fler åskådare möjlighet att se verket skapas (Wikipedia, 2009, elektronisk).

Sammanfattningsvis: Youtube är ett medium som skapar möjligheter för gemene man men också ett medium som utnyttjas av kändisar för marknadsföring. Att ha ett webgalleri här är att vara en av de sökbara i mängden och möjligheten att spara det temporära så som kaffekonst. Ännu en fördel är att åskådaren kan genom kommentarer och rating interagera med galleristen. Detta skapar en tvåvägskommunikation som kan leda till att verk köps eller beställs utan att behöva några mellanhänder.

Källor:

Aftonbladet.se - "Jag känner kärleksbomben" [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-03-28
Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article4764607.ab

Wikipedia - Happening [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-06-12
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Happening

Wikipedia - Miley Cyrus [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-09
Tillgänglig:http://sv.wikipedia.org/wiki/Miley_Cyrus

Wikipedia - Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-06
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tay_Zonday

Youtube - Användarvillkor [elektronisk]
Uppdaterad: 2009
Tillgänglig:http://www.youtube.com/t/terms

Youtube- lillstrumpa87 - Neytiri Speed Painting II [elektronisk]
Uppdaterad:2010-01-01
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=8_jIYY0BYrA&feature=related

Youtube - mileymandy - Doo Da Doo Bracelets [elektronisk]
Uppdaterad: 2009- 09-06
Tillgänglig: http://www.youtube.com/user/mileymandy#p/u/1/hp4dabztChU

Youtube - TayZonday- "Cherry Chocolate Rain" Original Song by Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-28
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=2x2W12A8Qow

Youtube - TayZonday - "Chocolate Rain" Original Song by Tay Zonday [elektronisk]
Uppdaterad: 2007-04-22
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=EwTZ2xpQwpA&feature=fvsr

2010-01-12 @ 03:43:11 Permalink Digitala Distributions former (kurs) Kommentarer (0) Trackbacks ()

Webbgalleri..

Hittade en tutorial på hur man skapar galleri i flash på Youtube

Youtube - tutvid - Photo Gallery and Thumbnails: Flash Tutorial! [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-08
Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=cylX1lThTN0

2010-01-12 @ 02:45:49 Permalink Digitala Distributions former (kurs) Kommentarer (0) Trackbacks ()

3D suger..

Mitt maya vill inte batchrendera.. så de blir manuellt :/ aja, jag har hela natten på mig och de tar inte så lång tid manuellt.

Väldigt frustrerande bara!

2010-01-11 @ 22:14:20 Permalink 3D Kommentarer (0) Trackbacks ()

Webgalleri a'la Youtube

Definitionen av ett galleri, enligt Nationalencyklopedin, är en utställningslokal för konst (ne.se, 2010, elektronisk).
Så hur använder man då Youtube som en utställningslokal för konst?
Här ser vi ett exempel på temporär konst som har fångats med kamera. Att det sparats digitalt gör att denna annars så kortvariga konstform ses av fler folk och inte längre kan ses som något flyktigt, vilket delvis sägs vara charmen med temporär konst (Wikipedia, 2008, elektronisk).

Fler exempel på temporär konst som bevarats och distribuerats vidare är sandmålningar av olika slag (Youtube, 2006, elektronisk). Ytterligare en temporär konstform i Youtube kulturen är matkonsten och som exempel däribland har vi kaffekonst.
Söker man på matkonst så dyker 47.500 resultat upp. Söker man på Coffee art finnes 13.300 resultat plus de 3470 som går under namnet "Latte art" (Youtube,2010, elektronisk). Här ser vi Barista Världsmästaren 2006 och Australiens Barista Champion från 2007, Scottie Callaghan skapa coffee art (scottiecallaghan.com, elektronisk. Youtube, 2007, elektronisk).

Sammanfattningsvis så vill det säga sig att Youtube eller annan form av webbgalleri ger oss möjligheten att uppleva den konst som vi annars hade gått miste om.

Referenser:
Elektroniska:

ne.se - galleri [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig: http://www.ne.se/galleri

Scottie Callaghan.com [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig: http://www.scottiecallaghan.com/

Wikipedia - Trottoarmålning [elektronisk]
Uppdaterad:2008- 12-04
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Trottoarm%C3%A5lning

Youtube - Eclectic Asylum Art - Michelangelo Sidewalk Chalk Art - Sistine Chapel Street Painting [elektronisk]
Uppdaterad: 2009-10-01
Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=JRmbhCs3A2k

Youtube - ROCK3T - Sand art [elektronisk]
Uppdaterad:2006-04-17
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=-TXDSlhSo-U

Youtube - Scottie Callaghan - Latte/coffee Art By Scottiecallaghan.com [elektronisk]
Uppdaterad:2007-11-21
Tillgänglig:http://www.youtube.com/watch?v=Cw_DALJl-V0

Youtube- Search; coffee art [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig:http://www.youtube.com/results?search_query=coffee+art&search_type=&aq=f

Youtube - Search; food art [elektronisk]
Uppdaterad:2010-01-12
Tillgänglig: http://www.youtube.com/results?search_query=food+art&search_type=&aq=f

Youtube - Search; latte art [elektronisk]
Uppdaterad: 2010-01-12
Tillgänglig:http://www.youtube.com/results?search_query=latte+art&search_type=&aq=f

2010-01-11 @ 22:07:14 Permalink Digitala Distributions former (kurs) Kommentarer (0) Trackbacks ()

En tutorial jag hittade..

2010-01-11 @ 17:45:50 Permalink 3D Kommentarer (0) Trackbacks ()

Reviewsen kommenterade..

Nu har jag kommenterat Lilja(http://tor.ei.hv.se/~dig08004/blogg/?p=133#more-133) och Nelhans (http://tor.ei.hv.se/~dig08030/blogg/?p=282#comment-14212 )essäer.

Though love.. hård för att lära dom. De så jag blev lärd och de så jag är mot andra när jag reviewar - ta de inte personligt.

2010-01-08 @ 00:09:49 Permalink Digitala Distributions former (kurs) Kommentarer (0) Trackbacks ()

Essä DDB

Reklamfinansierade medier

Finns de och vilka problem uppstår när man skapar dem?

Eva K. Halmemies 890919-2042

Högskolan Väst Trollhättan

Kurs: Digitala Distributionsformer HT09-

2010-01-03

1.1 Frågeställing

Går det att distribuerade media genom att finansierade det med reklam? Vilka problem uppstår när detta ska ske? Finansiella problem? Vad krävs? Vem vinner på reklamfinansierade medier?

1.2 Sammanfattning

I denna essä kommer det diskuteras reklamfinansierade medier- fördelar och nackdelar med dessa samt alternativet till reklamfinansierat. Hur ser framtiden ut för reklamfinansierade medier?

2.0 Hinder och möjligheter för reklamfinansiering

Det som hindrar oss från att skapa medier som helt finansieras av reklam är lagar som upphovsrättslagen, copyright (ne.se, elektronisk, 2010). Vissa artister, bolag och dylikt vill inte ta del av reklamfinansierade medier på grund av summan pengar man får är mindre än den man skulle få vid direkt försäljning av skivor, dvd:n och dylikt.

Stimpengarna är heller inte stora inom medier som till exempel Spotify. Enligt Carl Andersson får den låt som spelats mest – Lady Gaga’s Poker Face endast 1150 kronor i stimpengar (Andersson, 2009, elektronisk. Spotify.com, 2009, elektronisk) .

I artikeln om Karl Erik Gustafssons bok Reklamens makt över medierna påpekas reklamen roll för mediernas utveckling och överlevnad. Enligt denna artikel skulle inte massmedier ha överlevt utan reklamen eftersom hälften av massmediers intäkter är beroende av den inkomsten.

Även mångfalden skulle tryta av bristen på reklam eftersom reklamen ger dem den finansiella fördelen för nya medier att uppstå.

(sns.se, elektronisk, 2006).

2. 4 Olika sätt att finansiera:

Produktplacering; att stategiskt placera ut en produkt som man vill marknadsföra i en specifik kontext (Bergström, 2007 s.60), ex: att strategiskt placera en dricka som får spindelväv på sig i filmen Spiderman (youtube.com, elektronisk, 2007). Fördelarna med denna marknadsföring är att informationen tas upp omedvetet och är inte lika lätt att spola förbi eller gå ifrån som en reklampaus. Nackdelarna kan dock vara att publiken och manusförfattarna kan irriterar sig på att fokuset läggs på produkterna istället för själva berättelsen (Bergström, 2007, s. 61).

Reklampauser: Tv-reklam introducerades i sverige först vid 1987. Den första svenska kanalen som reklamfinansierades var kanal 4 i början av nittiotalet (ne.se, elektronisk, 2010).

Reklampauser

Mellan programmen och även i mellan klippen i en tv-serie finns det reklampauser på några minuter. Det finns dock hot för att denna information inte kommer fram. Hoten består i grunden av att konsumenten blir besvärade/irriterade av reklamen vilket resulterar i att denne spolar förbi eller byter kanal (Bergström, 2007, s. 60).

Avgift

Att betala för att se något reklamfritt är ett alternativ till reklamfinansierad media. Till exempel har vi tv-avgiften på cirka 2000 kronor om året för de svenska reklamfria medierna; SVT’s kanaler, UR och SR (svt.se, elektronisk, 2009). Andra tjänster som Spotify erbjuder ett konto utan reklam i en månad för 99 kronor, per år blir detta 1188 kronor (spotify.com, elektronisk, 2009). Aftonbladet.se erbjuder mer information och fullständiga artiklar för 299 kronor om året – dock är tidningen reklamfinansierad och har detta som ursprungs inställning (aftonbladet.se, elektronisk, 2010).

3.0 Diskussion

Enligt Karl Erik Gustafssons tre perspektiv för reklamstudier (sns.se, elektronisk, 2006) samt en framtidsdiskussion.

3.1 Utifrån reklammakarens/annonsörens perspektiv

Produktplaceringen gör att annonsören kan marknadsföra utan att ställa till med irritation. Vid produktplacering kan även en specifik målgrupp bli lättare att nå ut till i och med att man redan då, utifrån mediets genre, får en aning om vad konsumenten tycker om. Ett exempel på detta är om man är inne på youtube så visas en lista på liknande klipp under informationsfältet till höger (youtube.elektronisk, 2009).

3.2 Utifrån mediets administratörs/mediets perspektiv

Utan reklam skulle inte medierna ha råd att existera är ett påstående (sns.se, elektronisk, 2006), men personligen skulle jag säga att det finns alternativ- dock kostsamma. Till exempel har jag tv-avgiften på cirka 2000 kronor om året för de svenska reklamfria medierna; SVT’s kanaler, UR och SR (svt.se, elektronisk, 2009). Jag tror att reklam gör medierna billigare att skapa eftersom dessa är ger medierna större inkomster och därmed större spelutrymme för kreativiteten.

3.3 Utifrån användarens/konsumentens perspektiv

Frågan här är egentligen om konsumenten är villig att betala eller om det är värt att få gratis underhållning med reklam? I dagsläget finns det ett urval av distributionsformer där man kan välja att betala en viss summa pengar för att slippa reklamen (spotify, elektronisk, 2010. wikipedia, elektronisk, 2009). Något man måste tänka på är dock att man oavsett vill eller inte är skyldig, enligt lag, till att betala tv-avgiften till Radiotjänsten om man äger en tv-mottagare (svt.se, elektronisk, 2009. wikipedia, elektronisk, 2009).

3.4 Framtiden?

Framtiden kommer ge konsumenten större kontroll över deras reklamexponering. En större valbarheten är framtiden inom medierna och finansieringen kommer ske genom det som konsumenterna väljer personligen. Det vill säga, urvalet av tjänster, så som Voddler och Spotify, med valbart utbud av konton som är antingen avgifts- eller reklamfinansierade kommer att utöka. Denna valbarhet märks redan nu av i tv- och radiokanaler och webbsidor som inriktar sig på specifika målgrupper.

Reklamfinansieringen inom medierna kommer troligtvis överleva med en viss modifikation. Reklampauserna i tv kommer allt eftersom dö ut i och med att fler skaffar sig inspelningsbara digital boxar och mer än gärna spolar förbi reklamen.

Dock kan denna metod överleva inom området av direktsända medier då själva poängen med direktsänt är att man ska se det samtidigt som det händer och därför inte använder sig av inspelningsläge.

Produktplacering kommer troligtvis bli ännu vanligare i visuella medier eftersom denna metod av marknadsföring är en tyst och mindre irriterade och märkbar än reklampauserna.

Dock är faran i denna metod att konsumenten inte längre aktivt noterar vad som marknadsförs och annonsörerna får därmed förlita sig på konsumentens undermedvetna.

Som vi redan nu märker av så förflyttas fler kanaler och medier till nätet och får därmed en större publik. Vilket leder till annonsörerna använder sig av IP-adresser för att försöka identifiera möjliga målgrupper för produkterna. Ytterligare för att nå deras målgrupper kommer annonsörerna kunna identifiera möjliga konsumenter genom historik och annan information på konsumentens profil/konto – förutsatt att mediet som används tillåter detta.

4.0 Referenser

4.1 Elektroniska

Aftonbladet.se – Plus prenumeration

Senast besökt: 2010-01-04

Tillgänglig:http://wwwc.aftonbladet.se/jsp/commerce/start.jsp?sellSiteId=19&returnPath=http://www.aftonbladet.se/plus/&t=46&specialSellSite=true&noMiddle=false